SÖK
MENY
Intelligens finns i både huvud och händer
Den amerikanska mediakändisen Kendall Jenner syntes häromåret i ett vida spritt Youtubeklipp. Klippet visar hur hon försöker skiva en gurka på ett alldeles enastående bakvänt sätt. I vår del av världen larmar lärare om att barn har svårt att hantera knivar, saxar, hammare och synålar. De är helt enkelt inte ”slöga”.
Det gamla ordet ”slög” betyder smart, händig och praktisk, och hänger samman med ordet ”slöjd”.
I Sverige har Göran Lundborg, professor i handkirurgi, sedan flera år pläderat för att skolbarn ska få göra mer med händerna. För handen och hjärnan hänger ihop: att aktivera händerna är att aktivera hjärnan. Därför är det enligt honom kontraproduktivt att skära ner på praktiska och estetiska ämnen i skolan, till förmån för till exempel programmering och annat som är tänkt att rusta barnen för det digitala samhället.
”Våra händer är smarta och intelligenta – i människans mångtusenåriga utveckling fanns händerna färdiga långt innan hjärnan var fullt utvecklad. Händerna är läraktiga, de glömmer inte vad de en gång lärt sig vare sig det gäller att knyta skobanden eller att spela ett pianostycke utantill. Våra händer är kreativa – skapande händer är grunden för vår civilisation och vår kultur. Dagens samhälle skulle inte fungera utan alla dem som i sina yrken är beroende av sina händer”, skriver han i en debattartikel på svenska Vi lärares hemsida.
De flesta av oss känner igen detta med att händerna ofta minns bättre än huvudet. Har du en gång lärt dig att slå ett halvslag eller sätta träns på en häst så glömmer du det inte, så som du glömmer till exempel lösenord.
Om ”slög” är ett ord från vikingatiden så har vår tid gett upphov till ordet ”fingerblind”, alltså att ha så dålig finmotorik i händer och fingrar att det blir ett slags blindhet. Vilket lätt blir resultatet när man sitter och firablar med mobilen eller datorn i timmatal varje dag. Den finländske neurofysiologen Matti Bergström (död 2014) såg det som en stor förlust för varje människa: ”En blind kanske misslyckas med hitta ett visst föremål, men en fingerblind kan inte förstå föremålets inre mening och värde”.
Böcker, kartor, kalendrar, fotografier, telefonkataloger, musikspelare: de fysiska föremålen har ersatts eller åtminstone fått konkurrens av digitala alternativ. Men få skulle ändå ge en digital bok i present – de flesta av oss vill hellre ge någonting fysiskt, inslaget i papper. Att själv laga en måltid och bjuda på den är något annat än att beställa pizza via en app.
Visst går det att leva i vår tid utan att kunna spela ett enkelt pianostycke, baka en sockerkaka eller laga en punktering. Men att ha åtminstone några praktiska och estetiska färdigheter gör livet så mycket rikare, oavsett om man är barn eller vuxen. Och kirurger vill vi ha också i framtiden, fast de senaste årens intag av studenter är överlag fumligare än tidigare generationer och har svårare att lära sig lägga snitt och sy ihop sår. Vi vill också ha människor som kan bygga, odla, transportera och reparera saker, som kan ta hand om barn och gamla, vårda vår natur och skapa konst. Nödvändigt arbete som kräver handlag.
Det är rätt talande att AI-tekniken – än så länge i alla fall – har svårt att avbilda just händer. På internet finns skojiga – fast ofta rätt kusliga – exempel på AI-genererade bilder av människor, bilder som ser helt realistiska ut tills man ser att människorna har till exempel sex fingrar, en vänsterhand på höger arm, eller bokstavligen tummen mitt i handen.
Men, som Göran Lundborg, skriver: ”Hjärnans celler står i förbindelse med varandra genom kopplingar – synapser – som förstärks och blir flera när handens område blir aktivt – ett resultat av hjärnans plasticitet. Det uppstår ett rikt synaptiskt flöde som är gynnsamt för all form av inlärning. Förstärkning och ökning i antalet synapser är grunden för våra minnesfunktioner och vår förmåga att ta till oss ny kunskap”.
Få av oss är eller blir mästare på konsthantverk eller virtuoser på ett musikinstrument. Men att ibland skriva för hand – i synnerhet om det är något vi behöver lära oss och minnas – är en god vana. Och att laga mat från grunden, något som verkligen aktiverar sinnena och synapserna. Låt barnen vara med, så kanske de växer upp och blir en Michael Björklund eller Jessie Sommarström (Årets kock i Sverige 2022, ålandsbördig via sin adoptivmamma) i stället för en tövelvant som Kendall Jenner.
Det blir antagligen mer rådd att städa upp i köket efteråt än om de bara hade suttit i soffan med sina surfplattor. Men du hjälper dina barn bli ”slöga”.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
