Den mörka årstiden innebär ett fysiskt lidande för många. Det mentala tillståndet SAD, Seasonal Affective Disorder, förtjänar att tas på större allvar, inte minst för att undvika onödiga sjukskrivningar. Några konkreta råd till Ålands arbetsgivare!

Samma sak, år efter år. Ljuset försvinner ur både världen och själen. Studier sägs visa att tolv procent av alla finländare lider av någon form av ”kaamos-depression” eller vinterdeppighet (källa: YLE som refererar till den psykologiska institutionen på Helsingfors universitet). Man behöver heller inte bo i de regioner som upplever faktisk ”kaamos”, alltså polarnatt utan slut, för att påverkas. Kroppens cirkadiska rytm, dygnsrytmen, är lättrubbad även på åländska breddgrader; människor, djur, växter och till och med vissa bakterier har alla en inre klocka som reglerar kemiska processer av vikt både för den fysiska och psykiska balansen. Den kommer lätt i olag när årstiderna ändras.

På själens makronivå erfar man en mängd symptom när ljuset växlar och många känner nog igen sig när Wikipedia sammanställer världens alla hälsomyndigheters SAD-kataloger: melankoli, ökat sömnbehov, nedsatt social, fysisk och/eller sexuell aktivitet, ändrad (vanligtvis ökad) aptit och ökat kolhydrat- och sockersug, viktökning, premenstruella spänningar, koncentrationssvårigheter eller ”ofta en kombination av dessa”.

Grattis, nordbo.

Det är lätt att skylla allt på sig själv när man sitter där dödstrött, okåt och överviktig framför tv:n. Men moralismen är obefogad; vi lider av en fysisk åkomma utlöst av externa faktorer; vi mår dåligt på riktigt och vårt godis- och chipsfrossande kan lika gärna betraktas som självmedicinering.

Det är dock ingen hälsosam grund att stå på, särskilt om man, i likhet med alltför många finländare, även tar till flaskan när humöret sviktar. Det finns alltså starka folkhälsoskäl till att arbetsgivare borde ta ett större ansvar för att råda bot på problemet, eller i vart fall erbjuda lindring. För även om det är svårt att hitta reella siffror på hur många sjukskrivningar SAD förorsakar varje år, är det ingen kvalificerad gissning att antalet är stort.

Så, låt oss inte bara förbanna mörkret. Här följer några råd till de åländska arbetsgivare som vill ha kreativa och alerta medarbetare även vintertid:

1. Subventionera träning – köp gymkort åt dina anställda under perioden september-mars. Fysisk träning kompenserar för det bortfall av endorfiner som mörkret för med sig och boostar immunförsvaret.

2. Underlätta sedan tränandet – låt de anställda flexa under arbetsdagen, så att de kan komma iväg till gymet en timme mitt på dagen.

3. Bidra med ljusterapi. Har ni ett vilrum eller ett fikautrymme på jobbet? Sätt upp ljusterapiarmaturer i taket. Det speciella, jämna vita ljus som dylika avger har faktiskt en helande effekt, särskilt om man exponeras för det varje dag. Nyare forskning gör gällande att en blekblå kulör i taket förstärker effekten av ljusterapin. Så måla om och imitera den blåa himlen en sommardag …

4. Ordna sociala sammankomster. Teambuilding är extra viktigt den mörka tiden på året. Julfester i all ära, men de drunknar inte sällan i alkohol. Ordna regelbundna after-works och se till att firmans anställda gör något tillsammans. Mariehamn erbjuder numera aktiviteter som shuffleboard, quizar och boule efter jobbet.

Det dröjer innan ljuset återvänder och effekterna av en dyr solresa bleknar tämligen omgående. Gemensamma vardagsinsatser har en större potential att göra tillvaron dräglig för oss alla.

Så, håll ut – tillsammans.

TEXT:

Michael Hancock

marcus.wallen@nyan.ax