SÖK
MENY
Kan skattelättnader rädda utelunchen?
Vad skulle du göra för cirka 1 000 euro mer i året? Skulle du eventuellt ta en utelunch till i månaden?
Det blir intressant att se om landskapsregeringens skattelättnader kommer att märkas i stadsbilden.
Åland är ett besynnerligt rikt kulinariskt landskap. Turister och besökare förvånas över det stora antalet matställen och det rika lunchutbudet. Men det vattenhålet sinar. Bara senaste veckan har två restauranger aviserat sitt avslut. Under hösten har Nya Åland rapporterat om totalt tre aktörer som valt att stänga ner. Orsaken är bristande lönsamhet.
I takt med att människors ekonomiska utrymme krympt och lunchpriserna stigit till följd av bland annat dyrare råvaror så har allt fler valt att skippa uteluncher. Oktober månads Åland gallup visade på att så många som en tredjedel av deltagarna i Åland Gallup har skurit ner på sina måltider på restaurang eller kafé. Om man räknar bort de som inte alls äter lunch på restaurang och de som inte kan ta ställning i frågan, alltså man ställer frågan till de som brukar äta lunch ute, så har hälften, 49 procent, dragit ner på antalet uteluncher. Endast sju procent uppger att de har ökat antalet luncher. Främst är det kvinnorna som är mer varsamma med sin måltidsplånbok.
Inte undra på kanske när en lunch i dag går på cirka 15 euro. Det känns inte som länge sedan luncher gick på en nätt tia. Förstås måste priserna hänga med den ekonomiska utvecklingen, men här kunde restaurangerna tänka till.
En lite mer dynamisk prissättning skulle passa fler pengabörsar. Ska en potatis- och purjolökssoppa faktiskt kosta lika mycket som en fläskinnerfilé? Att ha ett billigare alternativ på menyn, gjord på förmånliga (och gärna lokala) råvaror, kunde locka ett mer diversifierat klientel. Att kaffe/te ska ingå borde vara en självklarhet för känslan av lite extra guldkant – och hur mycket skulle det kosta att baka ett storlass med kakor som kunde gå som en liten avec till kaffet? Det handlar om att jobba med marginalerna och försöka satsa på även de mindre sakerna som gör att utelunchen känns mer prisvärd och lyxig.
För folk vill äta ute och de bryr sig om att bibehålla det lokala matutbudet. Nyheterna om restaurangnedstängningar är några av våra mest lästa. Förra veckan toppades läslistan av artikeln om att Mariebar stänger. På Facebook dignade kommentarsfältet av ledsna utrop.
”Nej va synd!” står det att läsa när matställe efter matställe stänger.
Det är alltså inte tal om brist på kvalité eller uppskattning. På grund av den mer ansträngda ekonomiska situationen prioriterar folk medhavd matlåda framom utelunchen, även på favoritställena.
Det blir intressant att se om landskapsregeringens skattelättnader kommer göra folk mer sugna på att spisa på stan. Budgeten för nästa år innehåller lättnader riktade till låg- och medelinkomsttagare med målet att stärka hushållens köpkraft. I landskapets räkneexempel kan en barnfamilj få cirka 1 700 euro extra i kassan årligen och en ensamstående förälder med två barn extra 1 113 euro.
Förstås finns det många hål att fylla för låginkomsttagare där uteluncher snabbt prioriteras bort. Men det lättar lite på svångremmen och kanske kan veckans eller månadens lyx vara ett besök på kvarterskrogen.
Matlådor och sparsamhet i all ära, men det har konsekvenser för både lokalekonomi och stadsbilden. De flesta av oss vill ha levande och inbjudande centrumpunkter och det upprätthålls till stora delar av restauranger och kaféer. Men om vi inte prioriterar att stödja det så kan vi inte stå häpna och indignerade när det decimeras.
”Nej vad tråkigt! Jag som inte hunnit gå dit”, skriver en läsare under nyheten om att thaistället Ning’s i Godby centrum slår fast portarna.
Att öka hushållens köpkraft är klokt men det måste också göras medvetna konsumentval om vi ska se positiva följder på hemmaplan.
Om både krögare och konsumenter tänker till så kan vi med gemensam kraft – och med inte alltför dyra utsvävningar – bibehålla det rika matlivet som Åland gjort sig känd för. Om inte står vi snart med ett fåtal lunchrestauranger och många arbetslösa i branschen.
