SÖK
MENY
Känner alla en politiker på Åland?
Känner du någon som ställer upp i val? Då är det lättare att välja kandidat och även att du faktiskt går och röstar. Det borde tala för ett rekordhögt valdeltagande på Åland – men så är det inte. Varför?
Nyligen publicerades Theodora Helimäkis avhandling vid Helsingfors Universitet om hur väljare bestämmer sig för en kandidat. I korthet är hennes slutsatser att människor utgår från tre olika ”system”: ideologi, bekanta ansikten och enskilda kandidater. Det ena utesluter inte det andra. Man kan till exempel först välja utgående från ideologi och sedan göra som resten av ens bekantskapskrets. Också faktorer som ålder och kön styr vår urvalsprocess.
Tillgång till information styr däremot vårt valdeltagande. Men det är något av ett tveeggat svärd. När urvalet är stort och informationsmängden blir övermäktig behöver många väljare ta hjälp av valkompasser – ett enkelt och överskådligt sätt att minska urvalet.
För mycket information gör det alltså svårt, men för lite information gör valet ointressant. Den mest avgörande orsaken till att människor stannar på sofflocket är, enligt Helimäki, brist på kunskap.
Det låter förstås som ett fullt rimligt resonemang.
Utgående från den här ramen borde ålänningarnas valdeltagande vara skyhögt. Många känner någon i politiken, eller har någon i sin närhet som engagerar sig i olika samhällsfrågor (till exempel jakt, föreningsliv, naturskyddsåtgärder eller idrott). Det borde med andra ord vara lätt att hitta en kandidat. Samma sak gäller kunskapsnivån. Åland är medietätt och partierna är dessutom ivriga att marknadsföra sina kandidater på fysiska reklamplatser, allmänna tillställningar och i sociala medier. Valkompasser har vi också, producerade av de åländska medierna.
Trots detta är det relativt få som röstar. Valdeltagandet i lagtingsvalet hösten 2023 var 68 procent, och i kommunalvalet var motsvarande siffra 64. Det är sämre än tidigare och trenden är negativ. Det ska sägas att finländare generellt tycks vara mindre intresserade än i grannländerna av att släpa sig till valurnorna. Det svenska riksdagsvalet 2022 lockade 82 procent av de röstberättigade. Det var ett tapp på tre procentenheter. Så bra siffror har inte Finland haft sedan början av 1980-talet. Det finländska riksdagsvalet 2022 lockade runt 72 procent.
Så varför röstar då så få ålänningar? Om Helimäkis tes skulle gå att applicera på Åland borde valdeltagandet vara högt. 458 ålänningar ställde upp i kommunalvalet. Det motsvarar 1,5 procent av befolkningen. Även om många ålänningar har nära till sina politiker är frågan är hur många som faktiskt känner en folkvald?
Följande grupper är nämligen underrepresenterade vad gäller åtminstone det senaste lagtings- och kommunalvalet: kvinnor, unga, människor födda utanför Norden och människor födda i Finland. Det finns förstås inget enkelt eller entydigt svar på den här frågan. Men det kan vara så att en del av svaret går att hitta i just kandidatlistorna. Skulle de bättre spegla befolkningen lär incitamenten för de som i dag känner att de saknar representation också öka. Om flera känner någon som ställer upp i ett val så lär chansen att de lämnar sofflocket också öka.
