SÖK
MENY
Känsligt Natobeslut för De Gröna
De Gröna är det senaste partiet i Finland att ansluta sig till ja-sidan i Natofrågan. För ett parti med ursprung i fredsrörelsen är det en stor – och känslig – omvändning.
I lördags hade De Gröna sin partidelegation där man beslutade att stöda ett finländskt Natomedlemskap. Samma dag höll Svenska folkpartiet sitt partifullmäktige där Ålandsminister och justitieminister Anna-Maja Henriksson sa att Finland bör bli fullvärdig medlem i Nato.
Det är inte någon kontroversiell åsikt, partiets officiella linje är sedan 2016 att stöda ett Natomedlemskap. Den större nyheten är därför De Grönas partidelegations beslut.
Det var enhälligt, sa delegaterna efteråt. Men för den skull inte friktionsfritt – beslutet inkluderar också att partiet fortsatt ska arbeta för fred och nedrustning. Hufvudstadsbladet beskriver i sin rapportering partidelegationen som ”En studie i pacifister för Nato”.
Flera finländska gröna politiker har sedan tidigare kommit ut som Nato-positiva. Det är dock viktigt att komma ihåg partiets djupa rötter i fredsrörelsen. På en presskonferens efter delegationen sa ordförande Silja Keränen att många är aktiva i partiet för att främja fred i Finland, Europa och världen.
– Mot den bakgrunden orsakar förstås olika försvarslösningar och -allianser en del tveksamhet, sa hon enligt Svenska Yle.
Det var tydligt på lördagen att det var en känslig fråga partidelegationen precis fattat beslut om. Delegaten Minna Kuusela beskrev sig i sitt tal som ett av 1980-talsbarnen som var rädd för kärnvapenkrig, men motiverade sitt ja till Nato med att freden är bräcklig nu. Veijo Åberg var också kluven.
– Jag gillar inte militärallianser. Men jag anser att vi i nuläget bör ansöka om Natomedlemskap. Vi ska nämligen inte plocka russinen ur bullen och bara söka skydd för oss, utan vi går in med full kraft och bygger alliansen så bra att freden håller också i fortsättningen, sa han enligt HBL:s rapportering.
I sitt nuvarande partiprogram skriver De Gröna att partiet inte ser ett Natomedlemskap som aktuellt, men att förändringar i den säkerhetspolitiska situationen hela tiden måste uppmärksammas.
Samma dag som delegationen fattade sitt beslut lade partistyrelsen fram ett förslag att ändra det politiska programmet till stöd för Natomedlemskap. Det ska man ta ställning till på partikongressen i maj.
På partidelegationen var det flera deltagare som uttalade sig emot Nato, men de var däremot inte beredda att ta en konflikt om det. En av dem är Kati Juva, som länge varit fredsaktivist.
Två som däremot är klart för ett Natomedlemskap är EU-parlamentarikern Ville Niinistö och delegaten Markus Drake. Båda har tidigare varit för ett förstärkt gemensamt försvar inom EU, men det är en väg som tog slut när Ryssland anföll Ukraina, säger Markus Drake till HBL. Nu behöver Finland säkerhetsgarantier från Nato, menar han.
Med tanke på att stödet för ett Natomedlemskap ökar ju högre Ryssland skramlar med sina vapen om Finland eller Sverige skulle ansluta sig till någon försvarsallians, att 16 av 20 gröna riksdagsledamöter säger ja till Nato i Yles kartläggning som publicerades i fredags, och att partidelegationen redan fattat sitt beslut, känns utgången på partikongressen ganska given.
Men De Gröna står inför ett vägskäl, och för många medlemmar är riktningen inte fullt så given som för partidelegationen.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
