![](https://www.nyan.ax/wp-content/uploads/2021/07/279225-640x303.jpg)
Klädregeln blev ett bakslag för imagen
Plötsligt pratar alla beachhandboll. Eller nä. Plötsligt pratar alla om sexismen inom det europeiska beachhandbollsförbundet. Men samma sexism finns överallt. Det börjar redan med olika kläder för flick- och pojkbebisar.
Förra veckan fick det norska EM-laget i beachhandboll böta för att spelarna brutit mot klädkoden. Det gällde förstås damlaget som protesterade mot tvånget på att bära minimala bikinitrosor och i stället valde att dra på sig ett par tajta shorts med korta ben i den sista matchen. Redan inför turneringen hade laget protesterat och öppnat för att de skulle välja kläder spelarna kände sig mer bekväma i.
När responsen blev att laget då riskerar diskas valde laget att vänta med protesten till den sista matchen. Oavsett valde disciplinnämnden att bötfälla laget. Enligt Amanda Ålenius, opinionsbildare och digital strateg som uttalat sig om fallet i sociala medier, står det i motiveringen till disciplinnämndens beslut att idrottarnas uniformer ska ”hjälpa idrottarna att förbättra sina prestationer och samtidigt leva upp till idrottens sportsliga och attraktiva image”, fritt översatt.
Det hjälper knappast ens prestation om man riskerar visa snippan eller hela rumpan inför både publik och fotografer när man ska idrotta på toppnivå. Den som inte förstår det kan gå och prova första bästa bikinitrosa av samma modell i butiken. Föreställ dig sedan att du ska visa dig bland publik och fotograf i utstyrseln.
Och du ska inte bara stå där, utan du ska spela handboll, hoppa, kasta dig i sanden och vinna matchen. Och för att göra det klart för alla att det handlar om sexism: Männen får spela i långa, lösa shorts. För man vill inte se konturer av en snopp när man tittar på sport. Allra minst vill man riskera se en snopp, eller könshår, hänga utanför brallan. Det förstår ju alla.
Gensvaret i kommentarsfält till den uppmärksammade böter-nyheten, som fått stor spridning, har varit förvånansvärt homogent. De flesta har fördömt böterna och visat sitt stöd för det norska laget. Det visar också att disciplinnämndens motivering inte håller. Det är inte bra för sportens image att tvinga damerna ha på sig kläder de är obekväma i.
Faktum är att ordförande för det europeiska handbollsförbundet Michael Wiederer, efter turneringens slut nu gått ut och lovat att ”man ska göra allt i sin makt” för att ändra på klädreglerna, men sådant tar ju tid och under tiden måste man följa gällande regler, argumenterar han.
Tja, måste man verkligen det? Spelade det någon roll för slutresultatet? Norskorna förlorade. De hade aviserat protesten på förhand, frågan har debatterats förut, i flera år, utan gehör. Det är först när responsen på bötes-beslutet blir massivt negativ som förbundet får ur sig ett uttalande om att det ska bli ändring. Rätt typiskt.
Förutom det trista i att handbollsdamer behövt utstå att spela i för små kläder är det ändå positivt att saken uppmärksammas. Det är genom sådana här protester som sexism blir mer lättfattlig för gemene man. För det är ju det det handlar om, sexism.
Nationalencyklopedin förklarar sexism som ett ”begrepp som används för att förklara strukturella skillnader baserad på kön”. I det här fallet ska kvinnorna tvingas in i en roll där de genom naken hud ska locka till sig publik – eftersom det i domslutet motiverades med att klädkoden finns till för att göra sporten attraktiv – medan männen, som får ha mer kläder på sig, ska locka publik med bra, idrottsliga prestationer.
Samma sexism finns överallt i samhället. Och det börjar tidigt. Den som ska köpa kläder till en baby måste ta ställning till om den ska köpa en färgglad dräkt med volanger i en tajt modell och i skörare material, eller ett plagg i mörkare färger, stadigare tyg och med lösare passform. Som att det är viktigt med tajta kläder på en flickbebis?
Det har gjorts flera jämförelser mellan flick- och pojkkläder, bland annat av längden på shorts. Resultatet visar att flickor förväntas visa mer hud. Flick- och kvinnokläder är också mer opraktiska, ta bara avsaknaden av fickor på flick- och dambyxor som ett exempel. Varför ska inte flickor få samla saker i sina byxfickor? Ytterligare, jämför utbudet av arbetskläder anpassade för kvinnor i byggbutiken, det är ytterst magert i jämförelse med utbudet på arbetskläder för herrar.
Det genomgående temat är att kvinnokläder är mer opraktiska och tvingar in kvinnor i en roll där hud och kroppsform blir mer synligt och betonat.
Det norska handbollsförbundet har stöttat sitt lag, betalat böterna och har deklarerat att ”nok är nok”. Det är fint att se.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.