Klarar Finland av att skydda sina minoriteter?
”Don’t say gay”, förbjudna dragföreställningar, indragen vård för transpersoner och dödsstraff för hbtq-personer. Hur långt är världens ledare villiga att få för att återigen osynliggöra sexuella minoriteter? Och kommer Finland gå samma väg?
År 1971 avkriminaliserades homosexualitet i Finland. År 2000 och 2001 kom lagar mot diskriminering i allmänheten respektive i arbetslivet. År 2002 erkändes samkönade parförhållanden och könsbekräftande behandling. 2017 blev samkönat äktenskap och samkönad adoption lagligt.
Finland är bland de mest progressiva länder i världen då det kommer till hbtq-rättigheter och räknas därmed även som ett av de mest säkra länder för människor som hör till sexuella minoriteter. Den positiva faktan till trots är Finland det land i Norden som var sist med att ändra sina lagar. Och hbtq-rörelsen i Finland stöter dagligen på motstånd från flera håll.
I början av februari klubbade Finlands regering igenom en ny translag med fokus på självbestämmande där bland annat de medicinska respektive juridiska processerna skiljs åt, tvångssteriliseringen avskaffas och att det juridiska könet kan ändras utan läkares utlåtanden. Lagen om 18-års åldergräns blir kvar.
Även om den tidigare lagen kritiserats hårt av människorättsorganisationer – framför allt på grund av tvångssteriliseringen – var det flera partier som inte var för en lagändring. Sannfinländarna och Kristdemokraterna röstade enhälligt nej till förslaget medan Samlingspartiet och Centern var splittrade.
Bland de sannfinländska riksdagsledamöterna hymlade man inte med sitt missnöje. Partiets ordförande Riikka Purra ställde en fråga på Twitter om nästa steg var månggifte, medan rikstadsledamot Juha Mäenpää menade att förnuftets röst försvunnit från plenisalen.
En kristdemokratisk rikstadsledamots assistent tog det ett steg längre då han i riksdagens hiss meddelande att han tänkte byta kön så fort som det är möjligt och efter det tillbringa så mycket tid som möjligt i riksdagens dambastu. Kommentaren väckte mycket kritik bland de som röstat för lagförslaget och många tolkade den som ett förlöjligande mot transpersoner.
År 2021 mördades 375 transpersoner i världen. Under 2022 introducerades flera lagar runt om i världen för att stärka hbtq-personers rättigheter men hittills har 2023 sett ett rekordstort antal anti-hbtq-lagar och lagförslag.
I USA i år har hittills minst 417 lagar som riktar in sig på att begränsa sexuella minoriteters rättigheter introducerats. ”Gay panic”-lagar, vilka kan ge lättare straff åt personer som tar livet av en hbtq-person om man hävdar att man agerade i nödvärn efter att man fick reda på att personen var homosexuell eller trans, existerar ännu i elva delstater.
I samma land har även flera delstater infört lagar som ska minska rättigheter och synlighet för trans- och gaypersoner. I Florida får man i skolor inte diskutera sexualitet och böcker som framställer sexuella minoriter får inte existera i klassrummen.
I andra republikanska delstater har man valt att förbjuda drag-föreställningar och även könsbekräftade behandling för unga transpersoner – något landets ledande läkarorganisationer menar kan ha dödlig effekt.
Parlamentet i Uganda röstade nyligen igenom en av världens strängade anti-hbtq-lagar där homosexuella handlingar kan straffas med döden. Även EU-länder som Ungern har de senaste åren röstat igenom lagar som begränsar och straffar sexuella minoriteter.
Den allt mer högljudda högervågen som sveper över världen kan komma att ha fatal påverkan på människor som bara vill leva sina liv som sig själva. Kommer ett högerstyrt Finland kunna upprätthålla och utveckla de rättigheter som man arbetat för under de senaste åren? Eller kommer man gå i samma fotspår som många andra länder och återta de rättigheter man en gång beviljade? Och vilka förödande konsekvenser kommer det att bära med sig?
Man kan och ska glädjas åt att Finland i nuläget ser ut att gå åt rätt håll var det gäller lika rätt för människor – oavsett könstillhörighet och sexualitet. Men om det är något länder som USA kan visa är att det ibland är allt för lätt att backa bandet. Vilken sida vill vi stå på när framtidens historia skrivs?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.