SÖK
MENY
Klimatkrisen och pandemin slår extra hårt mot kvinnor
Pandemin och klimatkrisen har relativt sett drabbat kvinnor hårdare än män. Kriget i Ukraina bedrivs av en man som föraktar kvinnor. Slutsats: vi måste tjata vidare om jämställdhet.
Den 8 mars 2021 skrev Heidi Hendersson på ledarplats i Nya Åland om Metoo, mer specifikt om hur svenska feminister samlar in pengar till kvinnor som efter Metoo blivit stämda för förtal och ärekränkning.
Den 8 mars 2020 citerade vi Sofia Enholm, styrelseordförande i Feministparaplyet på Åland: ”Vi måste sluta blunda och låtsas som att det inte finns orättvisa strukturer som missgynnar kvinnor. Så länge det ser ut så, så behöver vi en kvinnodag som uppmärksammar arbetet.”
Den 8 mars 2019 skrev Felicia Bredenberg på ledarplats om hur 2019 måste bli året då Finland får en samtyckeslag.
Nu, 2022, ligger ett sådant lagförslag hos riksdagen. Ett steg framåt givetvis, men det andra har inte förändrats: kvinnor har alltjämt svårt att få upprättelse mot män, och de orättvisa strukturerna som Sofia Enholm nämnde 2020 finns kvar. Det märks bland annat i att covid-19-pandemin har slagit hårdare mot kvinnor än mot män. Som Åsa Regnér, biträdande högsta chef för UN Women, skrev i Hufvudstadsbladet: ”Kvinnor har drabbats betydligt hårdare än män av socioekonomiska konsekvenser av pandemin, över hela världen”.
I Sverige konstaterar jämställdhetsmyndigheten att män fick mer betald ledighet under pandemin, medan kvinnor förlorade mer i inkomst: 3,3 procentenheter, att jämföra med 2,5 procentenheter för män. Gapet i sysselsättning mellan kvinnor och män ökade, och kvinnodominerade yrkesgrupper fick arbeta hårdare under mer ansträngda förhållanden.
På EU-nivå skriver Europaparlamentet att av de 49 miljoner som arbetar inom vård och omsorg i EU, de som jobbat på pandemins frontlinje, är ungefär 76 procent kvinnor. Kvinnor dominerar också tjänstesektorn, som omfattar 84 procent av anställda mellan 15 och 64 år, och som har drabbats särskilt hårt av pandemin där många arbetstillfällen riskerar att gå förlorade. Till detta kommer att över 30 procent av kvinnor inom EU arbetar deltid. Fler kvinnor arbetar i den informella ekonomin, med sämre arbetsvillkor och förmåner. Fler kvinnor tar ledigt för att ta hand om barn och släktingar och under nedstängningarna är det fler kvinnor än män som har tvingats kombinera distansarbete och att ta hand om barn.
Sist men värst: ungefär 50 kvinnor förlorar sina liv varje vecka inom EU på grund av våld i hemmet. Mäns våld mot kvinnor har ökat under nedstängningarna, och begränsningarna har också medfört att det varit svårare för offer att få hjälp.
Men mönstret går igen inte bara inom pandemin. Klimatkrisen har i många delar av världen drabbat kvinnor hårdare än män. Kvinnor på landsbygden i fattiga länder måste gå allt längre för att hämta ved och vatten. Enligt Åsa Regnér är 3,3 miljarder människor just nu mycket sårbara för extrema värmeböljor, torka, förödande översvämningar och ökad risk för att sjukdomar sprids. Hon påpekar också att kvinnor är sämre rustade att överleva i direkta katatrofsituationer. 70 procent av de som dog i tsunamikatastrofen 2004 var kvinnor. 1991, när orkanen Gorkij slog mot Bangladesh, dog 14 gånger fler kvinnor än män. Orsaken till att kvinnor löper större risk att dö i naturkatastrofer är bland annat att de stannar kvar för att ta hand om barn och andra familjemedlemmar. Plus att de – till skillnad från pojkarna – inte uppmuntras att lära sig simma eller klättra, vilket vid en översvämning kan vara livsavgörande.
Nu rasar kriget i Ukraina. Vid ett möte med Frankrikes president Macron vid tiden för angreppet valde Putin att likna landet Ukraina vid en kvinna och sig själv vid en våldtäktsman. ”Vare sig du vill eller ej, min sköna, så måste du stå ut med allt jag gör med dig.” Uttrycket sägs rimma på ryska, smakfullt nog.
Aggressiva despoter och populister är lätta att känna igen på deras kvinnoförakt. Det går inte att bekämpa diktaturerna, klimatkrisen och desinformationen utan att samtidigt bekämpa hatet och föraktet mot kvinnor. Kvinnodagen lär ha en funktion att fylla länge än.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
