DELA
Foto: Stefan Öhberg
Man kan dra många paralleller mellan församlingar och kommuner, i att det är en entitet som medlemmarna identifierar sig med och som symboliserar gemenskap.

Kommunerna kan lära av församlingarna

I början av året gick fyra församlingar ihop och bildade två nya enheter. Förändringen nödgas långt av samma trender som även driver på behovet av kommunsammanslagningar.Men där kommunreformen på Åland ses på med mycket skepticism så visar kyrkans personal prov på ett mer positivt och realistiskt tankesätt. Man bereder grunden för nästa generation.

”Att bygga något för nästa generation handlar inte om att pressa ur det sista ur gamla strukturer”.

Det säger kyrkoherde Jon Lindeman i nya Norra Ålands församling som såg dagens ljus i början av januari. På beslut av kyrkostyrelsen har man slagit ihop Eckerö och Hammarlands församling samt Finström-Geta och Sund-Vårdö församlingar. Man kunde säkerligen fortsatt vidare ett tag med redan befintliga församlingar, men som Lindeman klokt poängterar i dagens tidning så skulle det vara ”oansvarigt”.

”Det måste finnas något för nästa generation att bygga på.”

Det här är ett tänkesätt som skulle gagna även diskussionen om kommunreform. Man kan dra många paralleller mellan församlingar och kommuner, i att det är en entitet som medlemmarna identifierar sig med och som symboliserar gemenskap. Det finns en rädsla likväl hos kommunmedborgare samt församlingsmedlemmar, i synnerhet i mindre kommuner, att den egna självbestämmanderätten och identiteten ska köras över och gå förlorad. Det är något man är medveten om, men samtidigt är den här utvecklingen oundviklig. Det går helt enkelt inte, som kaplan Outi Laukkanen säger i dagens tidning, att vara för liten.

Det är en insikt som dessvärre också många åländska kommuner krasst börjar komma till. Den tvingande kommunreformen initierad av förra regeringen kraschade, men nu verkar det som att insikterna om behovet av centralisering och samarbete smyger sig sakta in ändå. Men på frivillig basis. Efter att ha mottagit anhållan från Lumparland, Sottunga och Kumlinge om inledandet av kommunindelningsutredning har landskapet nu beslutat att gå vidare med två grupperingsförslag. Dessa är Lumparland/Lemland samt Sottunga/Föglö/Kumlinge. Kansliminister Harry Jansson (C) kallar det för ”lite historiskt”.

I skärgårdskonstellationen var även Kökar tillfrågad. Men de ville inte gå med under dessa former och utredningen fortskrider alltså utan dem. Tyvärr hoppar inte alla på tåget och då måste man vara flexibel när det kommer till lösningar. Det har även församlingarna fått erfara. Norra Ålands församling stampade länge på stället i väntan på att Saltvik skulle komma med, men så blev det inte och församlingskartan är nu lite obekvämt ritad runt kommunen istället. Det finns alltid en lösning, om man är motiverad nog.

Samgångar är dock inte smärtfria, långt ifrån. Varken i landskapets eller församlingens regi. De tar även lång tid. Finström-Geta gick ihop 1994, men personalen erfar att de först nu är tillsammans på riktigt. Den reella förändringen och nyttan med samgångar kommer inte märkas av förrän långt senare i processen.

Det gäller också att hitta en gyllene mellanstorlek på de nya enheterna. Enligt en stor granskning av genomförda församlingsreformer i Finland kan man konstatera att både alltför små och alltför stora enheter tenderar att bli dyrare. Och sammanslagningar har påverkan på kontakten med församlingsmedlemmarna. Gudstjänstlivet påverkas enligt granskningen inte i någon större utsträckning, men däremot har antalet diakonikontakter, antalet barn i barngrupper och antalet frivilliga medhjälpare minskat något mer i de sammanslagna församlingarna än i de församlingar som man jämfört med.

”Beslutsprocesserna förlängs, och risken är att vi-andan försvagas såväl i medarbetarskaran som i församlingen som helhet, vilket i sin tur kan leda till färre frivilliginsatser och en svagare känsla av delaktighet”; skriver biskop Björn Vikström i en kommentar i svenska tidskriften Evangelium.

Fördelarna är att det blir lättare att fördela personresurser och att den ekonomiska basen blir bredare.

Det finns alltså både gott och ont med samgångar, men allt pekar på att de är nödvändiga. Och det är bättre att börja på något nytt på grunderna av det gamla, istället för att låta det tidigare förfalla till ruiner.

Här kan många kommuner dra lärdom av församlingarnas realistiska och framtidsbejakande reform-vilja.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp