SÖK
MENY
LEDARE: Kortruttspopulism och entreprenörsanda
Turistsäsongen närmar sig och med förra sommarens trängsel på främst Eckerölinjen i minne växer debatten om kortrutten mellan Kapellskär och Mariehamn igen. Aktieägare i Viking Line, politiker och näringsliv förenas i en önskan som blandar populism, nostalgi och hopp om åländsk entreprenörsanda.
Lagtingsledamoten och företagaren Anders Holmberg (MSÅ) skrev i veckan i en insändare att skatteundantagets syfte att upprätthålla goda persontransporter till vettiga priser till Åland inte längre harmoniserade med utvecklingen.
Han inspirerades av styrelsen i Viking Lines aktieägarförenings meddelande om att den kommer att verka för att trafiken till Kapellskär återupptas.
Det hör inte till vanligheterna att en grupp aktieägare argumenterar för att återuppta en verksamhet som ledning och styrelse funnit olönsam, utan att föra fram marknadsmässiga skäl för företaget att byta strategi. Här blir aktieägarföreningen svaret skyldig.
Aktieägarföreningens anföranden på bolagsstämman brukar få ett ljummet mottagande och sannolikt blir det så även nu. Vd Jan Hanses och kanske även ordföranden Jakob Johansson tycker nog att man besvarat frågan tillräckligt många gånger och istället borde få cred för att rederiet nu är mer lönsamt än någonsin och betalar tillbaka till sina aktieägare.
Det finns dock ingen anledning att betvivla Viking Lines argument om att det är svårt, för att inte säga just nu omöjligt, att hitta ett lämpligt tonnage för rutten och att man tidigt undersökte möjligheten att ersätta Rosella med ett begagnat fartyg. Argumenten har slipats på vägen till att mer handla om att vänta på att tekniken tillåter eldrift.
Med lämpligt tonnage avses en rad marknadsmässiga aspekter, men kanske främst ett fartyg som ska kunna nyttja befintlig kajlösning med passagerargång i Kapellskär. Kaj 3 i Kapellskär är endast 130 meter lång, vilket omedelbart tar en rad välvilliga förslag ur spel.
Ganska snart efter aktieägarföreningens utspel bildades en Facebookgrupp med namnet ”Nya Ålandsfärjan” som snabbt vuxit – och flera åländska profiler inom politiken och näringslivet har anslutit sig av gillande eller nyfikenhet. Juristen och Ams-chefen Tomas Lundberg som skapat gruppen vill inte säga så mycket om den, men uttrycker i gruppen att det främst handlar om att pejla intresset för att bilda ett folkrederi.
Den åländska entreprenörsandan har överraskat förut. I närtid har det lokala näringslivet bildat ett eget flygbolag, Air Åland, och när Orkla hotade med nedläggning av chipsfabriken började man omedelbart projektera för en ny.
Dessutom finns det kapital, rederitraditioner och kompetens utanför Viking Lines och Rederi AB Eckerös sfär. I ovanstående exempel var Eriksson Capital drivande, som också har en fot i branschen som största ägare i Rederi AB Lillgaard som äger m/s Fjärdvägen.
För hur mycket folkrederi det än skulle handla om så krävs det till att börja med en betydande kapitalinsats och uthållighet från ett konsortium eller en enskild aktör. Det finns knappast någon vanlig bank som vill ta en större del av risken. Ålandsbanken sa åtminstone häromåret att man inte exponerar sig mot rederibranschen och lånar inte ens ut till Viking eller Eckerö.
Och frågan är om kalkylerna och slutsatsen från en rutinerad och ekonomiskt sinnad aktör skiljer sig särskilt mycket från den Viking Line gjort.
Trösklarna ser onekligen höga ut, som att hantera kostnader från bunker-, utsläpps- och hamnavgifter. Det finns också underskattade utmaningar i att rekrytera en personalstyrka som är dels kompetent, men också effektiv för fartygets drift. En ny (och oerfaren) aktör har en rad andra praktikaliteter att hantera, som att få en massa certifikat på plats vilket kan vara tidsödande.
Sist men inte minst behöver det finnas ett tillräckligt marknadsunderlag. 30 000 ålänningar varav många vill resa för kaffepengar räcker inte långt, så det är svenskarna som ska övertygas. Eckerö hade närmare 60 procent av trafiken över Ålands hav innan Rosella försvann. I dag konkurrerar även Finnlines om dessa passagerare med en svårslagen komfort – men fraktjätten kan konstatera att det återstår en hel del för att locka de passagerarmängder man hoppas på.
