Kreativitet och hållbarhet går hand i hand
Barn och unga som kommenterar framtiden med hjälp av konst. Nordens instituts utställning som har vernissage denna vecka är ett praktexempel på hur vi på ett kreativt sätt kan åskådliggöra hållbarhetskrisen och visualisera dess lösningar. Det behövs mer koordinerat och fokuserat arbete kring detta i åländska skolor och andra sektorer där barn och unga vistas.
Samtliga verk i den nya utställningen ”För framtiden”, som arrangeras av Nordens institut i samarbete med Art Agenda relaterar till ett eller fler av FN:s mål för hållbar utveckling. Konstnärerna som är representerade i utställningen är unga personer från Norden, en del av dem från Åland. Nya Åland tog sig en förhandstitt på utställningen förra veckan, tillsammans med några av de unga konstnärerna.
Tredimensionella insekter som ska representera utrotningshot och insektsdöd. Hängande pinnar, tavlor och en kortfilm om fattigdom och hunger, hav och skog och fred. Bland de utvalda kreativa nordiska bidragen återfinns hoppfulla titlar som ”Framtidens ansikte”, ”Älskade systerskap” och ”Förlora inte hoppet”. Utställningen syftar till att både ställa och besvara frågor om hållbarhet.
”Genom den har vi en chans att kommentera och visa vad vi tycker, vilket kan vara svårare för oss som är unga”, säger en av de medverkande Denise Rönnblad.
Hon har tillsammans med 18 andra studerande vid Ålands lyceum bidragit med verket ”Flygande insekter” inspirerat av Wilma Groos verk ”Förlora inte hoppet”.
Att få uttrycka sig genom konst kan vara ett första steg till att förstå och relatera till hållbarhetsproblem. Hållbarhet är ett begrepp som används i princip alla sektorer av samhället idag, men kan vara svårt att greppa – både för vuxna och barn.
”Vår största utmaning (…) är att ta en idé som upplevs som abstrakt – hållbar utveckling – och göra det verkligt för alla världens människor”
Det sade Kofi Annan, FN:s tidigare generalsekreterare, om ordet som just nu verkar finnas överallt – även i barns vardag.
Barn och unga är mycket medvetna om samhälleliga och globala problem samt den rådande miljökrisen. Däremot visar forskningen att traditionell miljöundervisning ofta fokuserar på katastrofscenarier och får barn och unga att må dåligt och känna sig hjälplösa. Detta samtidigt som det diffusa begreppet hållbarhet används som magiskt lösenord för att fixa allting. Bland de sex ledord som Ålands landskapsregering och lagting har antagit för den åländska utbildningen och skolan återfinns just hållbarhet bland andra ord som digitalisering, flexibilitet och jämlikhet. Kreativitet finns dock inte på listan. Men i den vidare förklaringen av hur skolan bör verka kan man läsa att ”lärmiljöer och undervisningsmetoder måste bättre främja kreativitet, problemlösning och förmåga att hantera komplexa sammanhang”.
Det finns få bättre sätt att göra detta än via konst. Något som många skolor börjat inse.
Åländska skolor är duktiga på att dels jobba med hållbarhet och ge utrymme för kreativitet. Men detta arbete kunde ytterligare utvidgas. Det görs mycket intressant ute i de åländska skolorna som man kunde dela med sig av på landskapsnivå. Kanske man kunde ha en lista över kreativa hållbarhetssatsningar som företas runtom i de åländska skolorna med utvärderingar. Det kunde vara ett enkelt sätt för lärare att använda som inspiration och kunskapsdatabas för att starta igång egna projekt.
Kanske man kunde ha återkommande gemensamma utställningar, festivaler och sammankomster. Bjuda in konstnärer med vitt skilda uttryck så barn och unga kan pröva olika sätt att visualisera sina tankar och idéer kring hållbarhet. Kanske någon tycker om att rita, medan någon annan får nya insikter av att dreja.
”Kreativitet är en speciell typ av förnybar resurs och mänsklig förmåga. Det handlar om att ta idéer, visioner och drömmar och göra dem verkliga, ofta genom att bland tradition och innovation”.
Det skriver Hans d’Orville, som är specialrådgivare inom Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur.
Vi lever i en tid där man pratar mer om hållbarhet än någonsin tidigare. Men vi måste göra det konkret, tilltalande och engagerande, inte minst för den unga generationen. Konsten kan också erbjuda sätt för unga att göra sin röst hörd, såsom Denise Rönnblad uttryckte det. Barn och unga har måhända inte alltid samma möjligheter att delta i den politiska utvecklingen av samhället som vuxna, men det är deras fräscha och nytänkande kreativitet vi behöver för att skapa en verkligt hållbar framtid.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.