SÖK
MENY
Lågprisflygens tid är förbi
Ta ett nöjesflyg från Stockholm till London för en tjuga? Inte länge till. Flygbiljetternas priser stiger och ultralågprisflygens dagar är räknade. Det är mestadels en väldigt bra nyhet.Tur att vi lärt oss att hemestra!
Lågprisflygen har varit lite som snabbmodet. Billigt, lättillgängligt, inte så bra kvalité och katastrofalt ur hållbarhetssynpunkt. Precis som snabbmodet har billiga nöjesflygningar ifrågasatts och problematiserats, så till den grad att flygskam länge var ett trendande ord i Norden. Skammen kommer från det att flygindustrin står för cirka 2,5 procent av världens utsläpp. Det kan låta lite, men om flygindustrin vore ett land skulle det vara världens sjunde största utsläppare. På individnivå blir en weekendresa med flyg snabbt en övervägande del av årets koldioxidutsläpp.
Men skammen har varit svår att hantera. Även den har problematiserats och ifrågasatts. Att resa är överhuvudtaget en klassfråga och det är inte alla som har möjlighet att ta en längre tågresa istället för en snabb flygtur. För att inte tala om prisskillnaden. Det är orimligt att det varit möjligt att åka mellan storstäder med lågprisflygen för några tior. Men det har kanske hjälpt många med små ekonomiska medel att kunna se sig om i världen. Miljövänliga alternativ är inte alltid lika förmånliga.
Som tur är har tågturismen exploderat de senaste åren och rutterna blir smidigare och snabbare samtidigt som priserna mer humana. Under coronapandemin odlades också insikten om att resor även kan göras i närtrakten. Man måste inte flyga till länder långt borta för ett äventyr. Det kan hittas en båt-, tåg-, eller bussresa bort, i grannstaden eller varför inte på grannön?
Men tillbaka till flygen. För de har ju inte försvunnit någonstans, trots flygskam och pandemi. Och visst behövs flygtrafiken av många viktiga orsaker. Det skulle exempelvis för många vara svårt att bo och företaga på Åland utan en flyglinje både öst och väst. Det är viktigt att göra skillnad på nyttotrafik och nöjestrafik. Men nöjestrafiken har nu återfötts till viss del som det privilegium det faktiskt är. Orsaken stavas högre bränslepriser och inflation. I april kostade en inrikesbiljett 43 procent mer än för ett år sedan. En utrikesbiljett 36 procent mer. Sommarens flyg spås nu bli dyrare än på väldigt, väldigt länge. Och de lär inte bli billigare. Hufvudstadsbladet har pratat med den norska flyganalytikern Hans Jørgen Elnæs som konstaterar att ”de ultrabilliga flygen är historia”.
För det är inte bara bränslepriser och inflation som driver på prisutvecklingen. EU har nyligen skärpt bestämmelserna kring förnybart bränsle; minst två procent av flygbränslet ska vara fossilfritt 2025, minst 70 procent år 2050. Samtidigt skärps också kraven kring utsläppsrätterna. Flygbolagen som verkar inom EU måste från och med 2026 betala för rätter som täcker alla deras utsläpp, hittills har de kommit undan med att få hälften gratis. Att nå koldioxidneutralitet 2050, vilket är EU:s plan för flygtrafiken (kallad Destination 2050), beräknas kosta cirka 820 miljarder euro.
Ja, inte undra på att biljetterna blir dyrare. Och bra är väl det.
Men det kommer bli orättvist. Det finns människor som har råd att betala hur mycket som helst för sina flygresor. De kan fortsätta resa som tidigare, flygskam eller inte. Det är redan idag världens rikaste som flyger mest.
Därför har röster höjts för att införa olika system för att jämna ut klasskillnaderna i dagens transportvärld. Ett förslag har varit att införa extra avgifter för de som reser ofta. Eller att man får ett visst antal flygresor till sitt förfogande varje år.
Men vad i hela friden tänker då kanske någon: ska vi få flygbiljetter som någon sorts ransonvara? Ja, det vore faktiskt resonligt. Det tåls att påpekas, flygande är ett privilegium som redan idag – även med tillgången till tio-euros biljetter – många människor i världen inte har möjlighet till.
Trots att priserna ökar så förväntas ändå passagerarmängderna också fortsätta öka. Enligt det internationella flygförbundets prognoser så kommer antalet passagerare fördubblas från 2017 till 2040. Vi får hoppas att den prognosen dämpar sig. Men också att den industri som då existerar drivs så miljövänligt som möjligt och att alla kortare sträckor ersatts med tåg. Här är Åland på framkanten rent tekniskt i och med samarbetet med Heart Aerospace, det världsledande företaget som utvecklar elektriska plan av mindre storlek. Om allt går som det ska kan Åland bli pionjär med elflygstrafik redan 2028.
Tills dess har vi alla fog att tänka över vårt nöjesflygande – och titta på vad som finns att upptäcka lite närmare håll. Varför inte ta en cykelsemester på Kökar?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
