SÖK
MENY
Lagtinget gjorde en välkommen markering mot överfiske
Åland bör gå samman med Sverige och Finland för att säkra en hållbar gemensam förvaltning av strömmingsbestånden i Ålands hav och Bottenhavet. Det är innebörden av den åtgärdsmotion som lagtinget röstade om i onsdags. Uppmaningen kom inte en dag för tidigt.
Omröstningen gällde inte åtgärdsmotionen som sådan, utan Simon Holmströms (HI) ändringsförslag till motiveringarna i finans- och näringsutskottets betänkande.
Åtgärdsmotionen var ett liberalt initiativ, med Simon Påvals som första undertecknare. Motionärerna hänvisade till larmrapporter om att det storskaliga trålfisket efter foderströmming längs den svenska Östersjökusten har lett till att de småskaliga kustfiskarnas fångster i Ålands hav mer än halverats sedan 2015.
I höstas beslutade EU att höja fångstkvoten för strömming med 15 procent i centrala Östersjön, tvärtemot forskarnas varningar. Enligt en artikel i Dagens Nyheter om beslutet har sillbeståndet i centrala Östersjön minskat med över 80 procent sedan 1970-talet. Under de senaste fyra åren har beståndet minskat med 35 procent.
Henrik Svedäng, forskare på Östersjöcentrum vid Stockholms universitet, beskriver EU:s beslut beslutet som ”illavarslande”.
”Hela ökningen i kvoterna bygger på en förväntad ökning av biomassa som beror på en enda åldersklass av sill som blev lite större än åren tidigare”, säger han till DN.
Forskarna har konstaterat att strömmingen i Östersjön inte lider så mycket av att det totala antalet individer minskar utan av att de stora individerna blir allt färre. Det går heller inte att jämföra eller slå samman de olika strömmingsbestånden rakt av.
Östersjöcentrum vid Stockholms universitet skriver att ”bestånden” i Bottniska viken och i centrala Östersjön egentligen består av en mängd delpopulationer. ”Varje sådan delpopulation har sin egen dynamik och de är olika produktiva. För att bevara dessa olika delar, som alla bidrar till den samlade fiskproduktionen, krävs att större hänsyn tas”, skriver Östersjöcentrum.
Också från politiskt håll har det kommit larmsignaler.
”Gör vi inget kommer det inte finnas kustfiskare om tio år”, sa Roger Nordlund, åländsk centerpolitiker och aktiv i Fiskets Lokala Aktionsgrupp (FLAG), på ett fiskeseminarium som ordnades av Leader i höstas.
”Att det storskaliga industrifisket slår ut det lokala fisket av strömming är galenskap,” skrev de svenska centerpolitikerna Emma Wiesner och Gustav Hemming i en debattartikel i Svenska Dagbladet i augusti förra året.
Wiesner och Hemming vill också se mer förfinade sätt att beräkna fiskekvoter, i stället för dagens ”maximal hållbar avkastning”, MSY. MSY-modellen borde enligt debattörerna kompletteras med krav på lekbeståndens storlek, åldersstruktur och storlekssammansättning.
Vidare borde trålgränsen flyttas ut från 4 till 12 sjömil, EU borde ge klartecken för mer omfattande skyddsjakt på säl och skarv, och fångstkraven anpassas så att de gynnar det småskaliga kustnära fisket.
”En utredning behöver komma till stånd för att analysera om havsbaserad vindkraft kan vara ett sätt att förverkliga insatser för att syresätta bottnar. Ett friskare Östersjön skapar bättre och hälsosamma fiskebestånd”, avslutar Wiesner och Hemming sin debattartikel.
De åländska Liberalerna skrev i sin åtgärdsmotion att det storskaliga industriella trålfisket efter lekströmming i Ålands hav och Bottenhavet har kännbara skadeverkningar för lokala bestånd och inkräktar på de lokala kustfiskarnas livsuppehälle, och att det inte kan anses som hållbar fiskeripolitik.
”Ännu har inte lika dramatiska effekter märkts på det åländska kustfisket, som för tillfället främst är hårt pressat av de ökade säl- och skarvbeståndens skadeverkningar. Fisken vet dock inga nationsgränser och lekbestånden av strömming i våra gemensamma vatten är starkt beroende av varandra som födobas för många av våra viktiga fiskarter och således för våra åländska fiskares levebröd”, heter det i motionen.
Det är glädjande att lagtinget röstade igenom åtgärdsmotionen med en respektabel majoritet: 20 röster mot sex. Bert Häggblom, Lars Häggblom, Marcus Måtar och Stellan Egeland från Obunden samling samt moderaterna Tage Silander och Wille Valve röstade mot. Jörgen Pettersson (C), Jörgen Strand (MSÅ) och Mika Nordberg (MSÅ) avstod, och Stephan Toivonen (ÅLD) var frånvarande. Vägkost för väljarna till i höst.
RÄTTELSE: Texten har korrigerats för att förtydliga att omröstningen i lagtinget inte gällde åtgärdsmotionen som sådan, utan Simon Holmströms (HI) ändringsförslag till motiveringarna i finans- och näringsutskottets betänkande.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
