SÖK
MENY
Låt ÅHS bestämma vart pengarna ska gå
Från 2 000 mammografiundersökningar till uppskattningsvis 3 500 per år. Detta blir verklighet i och med regeringens tilläggsbudget som nu klubbats. Men ett ÅHS under sparkrav konstaterar att det inte är en optimal satsning. Nog ska väl sjukhusledningen själv få bestämma vad resurserna används till?
Cancer är hemskt. Det kan vi alla hålla med om. Och det är viktigt att satsningar görs för att tidigt upptäcka och på så vis förhindra dödsfall. Men det är inte riktigt så enkelt när vi pratar om regeringens nyaste tillägg i budgeten, nämligen utökad bröstcancer-screening.
I dag screenas 50–69-åriga kvinnor på Åland. Nu vill regeringen utöka screeningen med totalt 15 år, genom att man skulle börja redan vid 40 års ålder och fortsätta upp till 74 års ålder. Man skulle med detta frångå det nationella screeningsprogrammet, vilket inte är optimalt enligt ÅHS sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen. Hon konstaterar att det bland annat gör det svårare att sammanställa nationell statistik.
Men det är inte i statistiksammanställningen som skon klämmer. Visst vill också sjukhusledningen se tidigare ingrepp i misstänkta cancerfall. Men ÅHS kan inte trolla med knäna. Med ett sparkrav på på fyra miljoner innebär alla extra satsningar nedskärningar någon annanstans. Om ÅHS själva fått bestämma, vilket man ju tycker att de borde eftersom de är experter på åländskt sjukvårdsbehov, så hade pengar satsats på en omgörning av chefsläkartjänsten. Den utökade bröstcancerscreeningen är ett politiskt initiativ.
”Det är inte något vi har prioriterat härifrån, för i så fall hade vi lyft det i budgetdiskussioner”, säger Pajunen till Nyan.
Allt som allt insjuknar årligen ungefär 5000 kvinnor i Finland i bröstcancer. Drygt hälften av dem är i den nationella screeningåldern mellan 50 och 69 år. Jun Nagamori, biträdande chefsläkare vid ÅHS, konstaterar att under våra lokala förutsättningar och med ÅHS resurser, så är det vettigt att utöka screeningen till 74 år. Men det blir svårt att också tillgodose screening för den nytillsatta yngre åldersgruppen. Screening av kvinnor under 50 har även visat sig inte vara lika effektiv. Yngre kvinnor har ofta högre täthet i bröstvävnaden vilket gör det svårare att upptäcka cancer.
I Sverige där Socialstyrelsen rekommenderar mammografiscreening för åldern 40–74 år höjs nu röster för individualiserad screening baserat på riskfaktorer. Det vill säga att kvinnors behov av mammografi ska avgöras på basis av familjehistoria, antal barn, tidigare benigna bröstsjukdomar, användande av p-piller, epigenetiska förändringar i cellprover från livmoderhalsen och tätheten av bröstvävnaden, alla faktorer i sannolikheten för bröstcancer.
Det här kunde eventuellt vara en kompromisslösning för ÅHS men även det skulle antagligen kräva mer resurser än vad som just nu sätts på området.
Poängen är att det borde vara i ÅHS makt att bestämma om detta på basis av vad som är både smart, effektivt och realistiskt.
Det här är inte första gången som kommunikationen brister mellan ÅHS och politikerna. Sjukvård är väsentligt och livsviktigt för alla ålänningar och det finns risk att man gör politik av hälsofrågor. Det ser bra ut på partipappret att man möjliggjort bröstcancerscreening för fler, men för väljarna blir det inte alltid tydligt vad som istället försvinner. De politiska ambitionerna, hur hedervärda de än må vara, kommer att synas i en haltande servicenivå. Att tro något annat är naivt.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
