DELA
Foto: Jonas Edsvik
Hunden Pyra och matte Erica Nordberg hälsar på Gunvor Lindström i slutet av februari i år. Röda korsets vänhundar hälsar på de boende på Sunnanbergs vårdhem en gång varannan vecka. Fler hundar välkomnas av verksamheten då då det är många vårdhem som vill ha besök.

Låt djuren hjälpa oss att må bättre

När beskedet kom att Sveriges äldsta häst hade dött spred sig nyheten inte bara i hela Sverige utan även internationellt, och bilden på den grånande 49-åriga shetlandsponnyn ”Fritte” blev viral i sociala medier. Nyheter om djur engagerar på en ibland förvånansvärt hög nivå, det märker vi också i Nya Ålands kanaler. Förklaringen kan vara att djur helt enkelt får många av oss människor att må lite bättre.

Man behöver inte leta länge för att hitta forskningsresultat som visar att djur har stor betydelse för människors liv och hälsa, både när det gäller att förebygga och upprätthålla och både fysiskt och psykiskt. Många människor mår bättre när de får interagera med djur, det gäller allt från marsvin till hästar.

Därför är det inte konstigt att historier som den om rekordhästen Fritte får stort genomslag.

Lokalt finns många liknande exempel. I slutet av februari hälsade Nya Åland på i Sunnanberg vårdhem i Saltvik samtidigt med Röda korsets vänhundar. Det gick inte att ta mista på den glädje och energi som bubblade bland både boende och djur under besöket. I reportaget berättas att vänhundarna återkommer varannan vecka. En relation börjar byggas upp mellan djur och människa, och de boende på Sunnanberg minns och berättar om sina egna djur de haft genom livet.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har man forskat mycket kring temat djur och människor. I en översikt konstateras att man redan för 20 år sedan såg ett ökat intresse för djur inom vården, därefter har man i otaliga forskningsprojekt beskrivit det man kallar för ”naturens betydelse” för människans välmående, men även specifikt för en hälsofrämjande livsstil för äldre.

”Den sammantagna bilden är att det inte råder tvivel om att både naturen som helhet, trädgård och djur starkt bidrar till hälsa och livskvalitet hos gemene man”, slås det fast i sammanfattning av ”Husdjur och folkhälsa. En forskningsöversikt om betydelsen av sällskapsdjuren och lantbrukets djur för människors hälsa.”

Det ska noteras att det givetvis finns vissa risker med djur och såklart problematiken med allergi, men det lämnar vi utanför just den här ledartexten.

För listan över de mätbara, positiva effekterna är lång.

Man har bland annat konstaterat att pulsen, blodtrycket och kortisolhalter sjunker vid kontakt med djur. Djuren minskar helt enkelt vår stresskänsla. Beröring, till exempel att klappa ett djur, gör oss lugnare eftersom ämnet oxytocin frigörs. Detta ska överlag stimulera vårt mående och kan till och med göra att vi människor blir mer öppna för kontakt, även med andra människor.

Interner som under sin rehabilitering i fängelset haft ansvar för djur har, enligt vissa rapporter, lägre återfallsgrad.

Personer med olika funktionsnedsättningar får hjälp av hästar och stallmiljön för både rehabilitering och samvaro.

Barn som lever i oroliga hemmiljöer finner trygghet hos terapihundar.

Den som annars lätt blir stillasittande tar sig utomhus, och får röra på sig, för att djuret får skötsel och motion.

Inlärning är ett annat återkommande exempel:

”Djur används för att motivera barn att läsa, skriva, räkna och att på egen hand ta reda på fakta. Forskningen pekar på att en återkommande och långvarig användning kan ge goda effekter på självkänsla och empati” skriver SLU.

I början av mars kunde man i Nya Åland läsa om läshunden Ninni. En utbildad flatcoated retriever som till vardags hjälper sin matte Lotta Baarman i hennes jobb inom äldreomsorgen, men nu även tar emot barn i Stadsbiblioteket, där hon skapar en lugn och positiv miljö kring läsandet.

– Läshunden övar upp barnens läsförmåga… i skolan kan det bli stressigt att läsa högt och detsamma gäller ibland med föräldrarna. Barnet måste prestera vilket skapar ett trauma och gör situationen jobbig, säger Baarman, som även berättar om att det i fastlandet finns både läshöns, läsmarsvin och sommartid till och med läskossor.

Forskning och erfarenheter är överens, så det är hög tid att låta allt från läshundar till vänhästar bli något vi nyttjar ännu mer. Låt djuren positiva påverkan på oss människor vara något som vi mer självklart tar hjälp av, från vardag till vård.

Låt djuren hjälpa oss må bättre.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp