SÖK
MENY
Låt Lumparland bli den första dominobrickan
En kommun frodas – medan en annan är i kris. Nu verkar dock lagrummet snart vara på plats för att jämna ut villkoren.
Låt Lumparland bli den första dominobrickan i en ny kommunreform.
I fredags gick remisstiden ut för lagförslaget Tryggande av kommunal service. Det innehåller kriterier för vem som kan klassas som kriskommun – och i ett tillägg till kommunstrukturlagen vilka åtgärder som kan bli aktuella.
Några kommuner har redan räckt upp handen, främst för att söka likviditetsstöd. Mest akut verkar det vara i Lumparland eftersom pengarna inte räcker året ut – och kommande år inleds med en kvittning av tidigare överskattade skatteintäkter på 390 000 euro.
Lumparlands kommundirektör Mattias Jansryd och kommunstyrelseordförande Pia Eriksson förklarade för några veckor sedan de grundläggande problemen med att man innan KST bildades kunde balansera minus- och plusår. Dessutom har landskapsandelarna utarmats.
I måndagens Nyan pratade Jansryd om en ohållbar struktur och i Ålands radio förra veckan användes beteckningen systemfel. Kommunen gör just nu ett underskott trots att den får mer skatteintäkter än budgeterat. För att nå de intäkter som krävs skulle Lumparland behöva höja skatten med fyra procentenheter. Att stänga ned allt som går att stänga ned utan att bryta mot lagen skulle på ett år ge endast 50 000 euro.
Han konstaterar att landskapsandelarna behöver göras om – eller att en eller flera kommuner med bättre ekonomi och lägre skattesats kanske måste ta över Lumparland.
Levnadsvillkoren på Åland ställs på sin spets när alla i praktiken delar på en gemensam offentlig service – men får olika mycket kvar i plånboken beroende på vilket kyrktorn som ligger närmast. Lumparland har en skattesats på 19,50 procent, Lemland nästgårds erbjuder 17,50 procent och efter ytterligare 1,5 mil vid Lemströms kanal övergår kommunalskatten till 16,50 under Jomalas administration.
Pengar är inte allt – men det är en extra prislapp som är svår att bortse från för den som gör normala livsöverväganden kring bosättning och hushållsekonomi.
Tillbaka till lagförslaget. En kommun med synnerligen ansträngd ekonomi kan behöva genomgå en särskild kommunindelningsutredning – med följden att utredaren lägger fram förslag till fullmäktige i de kommuner som deltar. Dessa kan gälla att kommunen med synnerligen ansträngd ekonomi går samman med en eller flera befintliga kommuner eller att kriskommunen delas upp på två eller flera kommuner. En del av kommunen kan också överlåtas till en annan kommun.
Antingen godkänner kommunerna utredarens förslag och gör en gemensam framställning till landskapsregeringen om en ändring i kommunindelningen eller så kan landskapsregeringen tvinga en eller flera kommuner att gå ihop, om ändringen är nödvändig för att trygga den lagstadgade servicen för invånarna.
Det är en historia som går igen – så vi kan vara ganska säkra på hur en kommun ställer sig till att annektera en kriskommun.
För tre år sedan anhöll både Lumparland och Sottunga (med understöd av Kumlinge) om en kommunindelningsutredning. Lemland tittade då särskilt på hur ett samgående med Lumparland skulle falla ut. Utredaren Siv Sandberg lade fram rapporten hösten 2022 och konstaterade att de ekonomiska incitamenten för samgång är obefintliga för Lemlands kommun.
Det blev också ett tydligt politiskt nej tack – motiverat med bristande förutsättningar inom gällande lagstiftning för att stärka den nya kommunens ekonomi – men inte heller några tydliga fördelar i tillgång eller kvalitet på den kommunala servicen.
Inom äldreomsorg, socialvård och den byggnadstekniska sektorn skulle de omedelbara konsekvenserna av en sammanslagning bli ganska små.
Då återstår möjligen att bruka politiskt våld på skola och barnomsorg. Sannolikt skulle Lumparlands attraktionskraft sänkas ytterligare av det.
Samtidigt försvinner det intäkter, då det nuvarande landskapsandelssystemet bestraffar samgåendet och efter fem år avvecklas de stöd och kompensationer man kan få för ett samgående. Alla vinster som görs år 1 och 2 skulle ätas upp direkt år 3 och 4 enligt utredningen. Sen sitter Lemland med Svarte Petter och tvingas till effektiviseringar eller höjd skatt. Och Lemland uppger nu att den själv riskerar själv att klassas som kriskommun om ett år.
Därmed behöver även Jomala ingå i den här ekvationen – och kommunen verkar intresserad. Här finns redan samarbeten inom skola, vård och omsorg och synergier som kan göras. För Jomala skulle det samtidigt bli intressant att skapa bättre förutsättningar för invånarna i Lumparland.
Ska kommuner slås ihop behöver de sannolikt gränsa till varandra, så oavsett om Lemland vill eller inte kan kommunen ingå i en tvingande uppgörelse. Det är sannolikt att Järsö-Nåtö samtidigt införlivas i Mariehamn. Allt ryms i lagtillägget. Norra Åland kommer därefter.
Därmed är vi tillbaka på det försök till kommunreform som fällde regeringspartierna i tidigare val. Lumparland skulle då bli den första dominobrickan – om landskapsregeringen vågar fullfölja.
Skillnaden nu är att det politiska ansvarstagandet skulle bli bredare, men möjligen lämna röstfisket öppet för Obunden samling.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
