SÖK
MENY
Lyckad reform av föräldraledigheten
Föräldraledighetsreformen som trädde i kraft 2022 verkar ha fått fler pappor att vara hemma med sina barn.
Ännu är glappet stort, men vi är på väg åt rätt håll.
Finland hade den sämsta utgångspunkten i Norden vad gäller jämställt föräldraskap innan reformen genomfördes. Enligt rapporten State of Nordic Fathers (2019), som beställdes av Nordiska ministerrådet som en del av en global undersökning, stannade finländska pappor hemma kortast tid av alla i Norden. En högre andel mammor stannade också hemma betydligt längre än i de nordiska grannländerna.
En förklaring kan ha varit det gamla föräldraledighetssystemet. Då fanns 54 dagar öronmärkta för papporna och 105 för mammorna. Sedan fanns en pott på 158 dagar som kunde delas fritt mellan föräldrarna.
Tanken med det nya upplägget för föräldraledighet var att öka jämställdheten – både vad gäller föräldraskapet och arbetsmarknaden (även om det nya systemet inte benämner föräldrarna som mammor och pappor gör vi det här för att förenkla resonemanget). Det nya systemet ger båda föräldrarna, om det finns två, 160 dagar var. Bara 63 av dessa dagar går att föra över till den andra vilket gör att om den ena föräldern inte tar ut sina 97 dagar går de till spillo.
Enligt Anneli Miettinen, forskningschef på Folkpensionsanstalten, har papporna börjat ta ut fler föräldradagar. 2022 tog 39 327 pappor ut 933 160 dagar. 2024 tog 44 005 pappor ut 1 583 295 dagar. Utgående från de siffrorna var genomsnittet för 2022 24 dagar per pappa. 2024 är snittet i stället 36 dagar.
De här siffrorna ska man dock ta med en nypa salt. Att dela upp ledigheterna per år ger inte en helt rättvisande bild eftersom föräldraledighetsdagar kan användas innan barnet är två. Miettinen förklarar också för ledarsidan att det är för tidigt att säga med säkerhet vad ökningen beror på. Än så länge löper det gamla och det nya systemet parallellt med varandra. Men trenden är att fler dagar tas ut av fler pappor, det är knappast en slump.
Glädjande är att åländska pappor fortsättningsvis tar ut flera dagar än genomsnittet. Även tidigare har åländska pappor varit bättre på att ta ut sina föräldraledighetsdagar än pappor i resten av landet, även om skillnaden inte är eller har varit enorm.
Om vi tillåter oss att gå händelserna lite i förväg och faktiskt utgå från att det är reformen som har lett till längre pappaledigheter så finns all anledning att vara hoppfull. Och det visar att sådana här reformer faktiskt kan ha betydelse. I det gamla systemet fanns dagar som kunde tas ut av båda föräldrarna. Av allt att döma utgick många ifrån att pappan hade 54 dagar och mamman hade resten. Nu krävs en aktiv handling att flytta 63 ”pappadagar” till mamman. Dessutom finns en större pott som inte går att flytta.
Inte bara är det bra för barnen att få en starkare anknytning till båda sina föräldrar – vilket händer om båda föräldrarna stannar hemma med barnen. Det gynnar faktiskt även papporna.
Enligt rapporten State of Nordic Fathers, som bygger på enkätsvar, finns mycket gott att hämta genom att öka det jämställda föräldraskapet: ”när barnuppfostran sker jämställt är pappor mer nöjda med livet vad gäller jobb, förhållanden och föräldraskapet”, konstaterar rapporten. Ett jämställt föräldraskap leder dessutom till nöjdare mammor.
Än så länge syns inte reformen fullt ut i statistiken. Och givetvis är förhoppningen att fler pappor tar ut ännu fler dagar i framtiden. Ju fler pappor som stannar hemma med barnen desto bättre blir det för alla.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
