SÖK
MENY
Lyssna på experterna, landskapsregeringen
Åland har unisont hyllat pandemiexpertisen under hela pandemin. Varför har landskapsregeringen slutat lyssna på dem nu?
De senaste 18 månaderna har Åland nästan unisont hyllat – och lyssnat på – våra coronasakkunniga. Med all rätt, ska tilläggas.
Ålänningarna har varit uppmärksamma och noggranna att följa instruktioner och vi har tack vare det klarat oss relativt bra genom pandemin.
Även landskapsregeringen har mycket att tacka de sakkunniga för. Förutom det uppenbara (alla rekommendationer och allt hårt jobb) så har regeringen stärkts i sina pandemiåtgärder genom att kunna luta sig mot landskapsläkare Knut Lönnroth och hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunens förtroendeingivande närvaro på de otaliga presskonferenserna. Den enade fronten, en lyckad kombination av politiska beslut fattade på saklig grund, har med stor sannolikhet stärkt den allmänna tilliten.
Den allmänna känslan har en tid varit att pandemin nu är så gott som över. Men fallen har de senaste månaderna ökat kraftigt i Europa. Åland har nu haft 39 fall på två veckor. Det är inte jättemånga, men absolut fler än vad vi är vana vid.
Något som däremot är lite ovanligt för oss är att sjukvården på Åland nu är hårt belastad, vilket inte främst har att göra med antalet nya covidfall. Det är förkylningstider och det påverkar ÅHS både genom sjukskrivningar bland personalen och genom att flera personer söker vård. Medicinavdelningen är belastad och intensivvårdsavdelningen fullbelagd, berättade Jeanette Pajunen under måndagens presskonferens.
Också i våra närregioner är läget ansträngt, vilket så klart i teorin kan påverka våra chanser till hjälp utifrån.
Under det senaste året har vi lärt oss att rådande situation borde kräva aktiva åtgärder. Det tycker också våra sakkunniga. Den samarbetsgrupp som består av representanter från sjukvården vill att munskyddsrekommendationen ska återinföras. Gruppen vill också att vissa begränsningar ska införas i skolorna för att minska risken för smittpridning i skolorna (inte distansundervisning).
Men landskapsregeringen säger nej på båda punkterna, med ytterst luddiga motiveringar.
Bedömningen baseras på en sammantagen bild av Åland, inte bara sjukvårdsperspektivet, meddelade lantrådet under måndagens presskonferens.
Exakt hur munskyddsrekommendationen skulle påverka Åland negativt fick de som följde presskonferensen inte någon vidare insikt i. Lantrådet redogjorde för något hon beskrev som en psykologisk effekt och såg effekter på det privata näringslivet.
En rimlig slutsats är förstås att näringslivet nu laddar för julruschen, den vill landskapsregeringen störa så lite som möjligt.
Restriktioner i skolor är svåra, det begriper vem som helst. Landskapsregeringen har vid flera tillfällen lyft fram de negativa konsekvenserna av coronaåret för just barn i skolåldern. Att man så länge som möjligt vill ha fördelarna av en normal tillvaro i skolan är därför förståeligt.
Men vad gäller munskydd på allmän plats så borde beslutet ha varit enkelt: gör som experterna säger.
Att politiker gör vad som bäst kan beskrivas som en hobbypsykologisk analys av hur människor reagerar på ansiktsmasker känns inte seriöst. Man kan lika väl vända på saken och påstå att munskydd bidrar till en känsla av trygghet, speciellt med läget som det ser ut nu. Det kan ses som ett uttryck för solidaritet med sjukvårdspersonalen som har jobbat benhårt i snart ett och ett halvt år för att hålla hjulen i rullning.
De perioder när Åland har haft munskyddsrekommendation har ålänningarna dessutom skött sig väldigt väl. Återinförandet av rekommendationen kan dessutom få följden att människor skärper sig med handhygien, distans och att hålla sig hemma vid förkylningssymptom.
Munskydd är så klart ingen mirakelkur. Men åtgärder för att minska spridning av såväl covid-19 som vanliga förkylningar skulle skapa bättre förutsättningar för ÅHS. Till en låg kostnad för samhället.
Munskydd är heller ingen dödsdom för näringslivet. Det är trots allt viktigt att komma ihåg att ingen pratar om att stänga ner samhället igen, det borde näringsidkarna finna tröst i. Och kanske munskydden är en pusselbit för att säkra den utvecklingen på längre sikt.
Att behovet av nya åtgärder sammanfaller med julhandeln är olyckligt, men egentligen ovidkommande. För politikerna borde belastningen på sjukhuset gå före.
Här kommer en klar och tydlig uppmaning till landskapsregeringen: lyssna på experterna. Annars finns en uppenbar risk att ålänningarna slutar lyssna på er.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
