SÖK
MENY
Mänskliga skapare anklagar AI-jättar för stöld
Först stjäl de vårt innehåll, sedan använder de det för att konkurrera ut oss. Ungefär så kan man summera New York Times stämning av bolagen OpenAI – ägare till ChatGPT – och Microsoft. Stämningen lämnades in strax före årsskiftet, och beslutet blir spännande att se. Vilken rätt har techföretagen att mata sina AI-verktyg med upphovsrättsskyddat material?
2023 var året då allt fler började söka svar på frågor – viktiga såväl som triviala – via verktyg som byggde på så kallad artificiell intelligens. Men i den allmänna yran verkar många ha glömt att de ofantliga datamängderna som AI-verktygen laddats med måste ha skapats av människor, någonstans någon gång. Det är det som NYT:s stämningsansökan skjuter in sig på, alltså att AI-bolagen försöker åka snålskjuts på NYT:s journalistik:
”De använder innehåll från NYT utan betalning, för att skapa produkter som tränger undan NYT och stjäl läsare. (…) Om NYT och andra nyhetsorganisationer inte kan producera och skydda sin oberoende journalistik så uppstår ett vakuum som ingen dator eller artificiell intelligens kan fylla. Resultatet blir mindre journalistik, och samhällskostnaden blir enorm.”
Även skönlitterära författare har börjat ta till rättsliga åtgärder mot AI-företagen. Jonathan Franzen och John Grisham anklagar OpenAI för att använda deras texter till att träna sin ChatGPT-chatbot. Enligt stämningen så finns det goda skäl att anta att chatboten har matats inte bara med recensioner, Wikipedia-texter eller annat fritt tillgängligt innehåll, utan med hela böcker.
Brittiska The Guardian har blockerat OpenAI från att mata sina AI-verktyg med tidningens innehåll. CNN, Reuters, Washington Post, Bloomberg och New York Times har gjort detsamma, vilket kan ses på originality.ai, en sida som hjälper publicister skydda sitt innehåll från att bli foder för AI.
I Europa innehåller lagen om upphovsrätt vissa undantag, som AI-aktörer hänvisar till för att få fortsätta träna sina verktyg utan begränsningar. Lagen kom dock till före AI:s genombrott, och syftade till att främja forskning och ny kunskap, inte till att bana väg för vissa företag att systematiskt stjäla av andra företag och i förlängningen slå ut dem.
Om de seriösa nyhetsorganisationerna lyckas bromsa AI-företagens rovdrift på deras upphovsrättsskyddade material så innebär det att AI-verktygen blir mindre trovärdiga, förstås. Konsekvensen då kan bli att andra källor tar över, källor som förser ChatGPT och de andra med material som är fejkat, vinklat och vilseledande. Lägg till detta att varje generation av AI blir att bygga allt mindre på material skapat av människor och allt mer på material skapat av tidigare generationers AI. Det blir som en centrifug av fejk: en luftpudding utan sanning och substans, bara algoritmstyrda lögner och hallucinationer.
Eller så ledsnar folk någonstans på vägen. Dagens Nyheters Jacob Lundström intervjuade den 29 december teknikjournalisten Cory Doctorow, vars uppmaning är att ”störta techjättarna”. Doctorow myntade uttrycket ”enshittification”, som betecknar hur internettjänster blir allt sämre för användarna samtidigt som de blir allt lönsammare för techbolagen. Som svensk översättning har föreslagits ”sugifiering”.
Doctorow beskriver mönstret ungefär så här: Steg 1: plattformarna lockar användare med en attraktiv tjänst. Steg 2: de exploaterar användarna för att gynna sina företagskunder. Steg 3: de exploaterar företagskunderna för att kamma hem vinsterna själva. Steg 4: plattformen förvandlas till vad Doctorow kallar för ”en värdelös hög med skit”. Men i varje steg skapar plattformarna ett beroende, en inlåsningseffekt som gör det svårt för de privata användarna och för företagskunderna att hoppa av.
”Den långsiktiga strategin är med andra ord inte att utveckla en så användarvänlig tjänst som möjligt, utan att göra det så kostsamt som möjligt att överge den”, summerar Jacob Lundström.
Cory Doctorow vill stoppa sugifieringen av internet så att användare återigen får det de ber om och inte det som plattformarna tycker att de ska ha. En positiv bieffekt vore en minskad risk att skribenter, fotografer och andra skapare av innehåll blir bestulna på sitt arbete. Mycket hänger nu på att lagstiftarna i Europa och USA äntligen börjar hävda sig mot techjättarna. Som Cory Doctorow säger till DN:
”Beslutsfattare kan göra skillnad och det finns vissa tendenser i både Europa och USA nu. När det finns en folklig vilja är det mer troligt att politikerna agerar”.
Samma borde gälla också när kända tidningar och författare gör gemensam sak mot stölden av deras arbete.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
