SÖK
MENY
Mariehamn behöver sina kryssare
Mariehamn andas sjöfart med hamnar i både öster och väster – och en stolt tradition. Men som kryssningsdestination står staden inför ett vägskäl. Årets nedgång får inte bli en trend.
Tall ships races förra året blev en sorts klimax i vad staden faktiskt förmår som maritim destination. Eller 2022 då över 50 kryssningsanlöp var bokade (37 av dem blev av) efter att S:t Petersburg plötsligt fick tas bort från ruttkartan.
De senaste åren – pandemiåren undantagna – har också kryssningsanlöpen upplevt ett uppsving. Sedan 2017 ligger de på runt 20 – vilket varit betydligt fler än andra finländska städer. Åbo hade sju anlöp förra året – och har räknat in sju i år igen. Storsatsande Kotka, som bör vara en nära konkurrent med Mariehamn om ett stopp hade 6 anlöp i fjol. Huvudstäderna och Visby dominerar med över hundra anlöp var, även det en stor nedgång sedan S:t Petersburg försvann från kryssningskartan.
Men nu riskerar Mariehamn att bli förbiseglat igen. Samtidigt som samarbetsnätverket Cruise Baltic rapporterar en uppgång totalt i regionen ser det ut att bli åtminstone två mellanår för Åland. Sånt utmanar självkänslan.
Förra året stod Viking Cruises för hälften av de 22 planerade anlöpen, med runt 900 passagerare som för en dag gjorde Mariehamn eller åländsk landsbygd. Jag punktmarkerade verksamheten vid ett av de sista anlöpen, ett intensivt flöde av främst amerikaner som kom och gick till fots, per cykel eller tog plats på en buss. Reportagedagen avslutades med att möta upp de som drog sig kvar på Torggatan, tog en kaffepaus eller letade souvenirer
I år saknas det rederiet och de inbokade anlöpen är plötsligt nere på tio, dessutom är det överlag betydligt mindre fartyg och framförallt färre passagerare. Detta då den totala trenden är fler passagerare per anlöp.
Flera fartyg har varit här förut – och är tämligen exklusiva. På nybyggda Ilma, som angör Mariehamn 30 juli, börjar biljettpriset för en veckas kryssning i Östersjön i rymliga hytter på 11 400 euro per person och kan kosta upp till 59 000 euro. På operatören The Ritz-Carlton Yacht collections hemsida presenteras Mariehamn som en tillbakalutad vänlig stad, med anrik sjöfartshistoria och arv från svenska kungadömet och det ryska imperiet. Andra framhåller utsikten från badhusberget och lockar med naturupplevelser, fiske, svensk (?) pannkaka och rökt lax.
Gott så. För åländska näringsidkare kan det förstås bli en och annan fullträff med det klientelet, men vissa av besöken lär gå närmast obemärkt förbi. Utflyktsutbudet är begränsat, flanörerna på stan färre.
Det finns ett antal hinder för att växa som kryssningsdestination:
x Utan S:t Petersburg på rutten väljs Östersjön bort av många aktörer. Förra året hade över 1 000 anlöp försvunnit i Östersjön
x Farledsavgifterna kan utgöra mer än halva kostnaden för att lägga till och har påverkat vilka hamnar aktörerna väljer – och väljer bort.
x Begränsningarna i hamnarna.
Det sistnämnda är något Mariehamn själv skulle kunna påverka. Kaj 1 och 2 står på tur för upprustning och skulle kunna byggas ut norrut, samt muddras. I dag begränsas längden på fartygen till 250 meter, vilket gör att Viking Cruises-fartygen med närmare 1 000 ombord utgör max. Deras nya storleksklass behöver nästan kofot och smörjmedel för att kunna lägga till.
Vissa fartyg hos de större kryssningsrederierna som trafikerar Östersjön har 2 000–3 000 gäster ombord – är över 300 meter långa – och de skulle förstås göra ett rejält avtryck under en dag om de kommer in i hamnen. Med dem kommer logistikproblem, till exempel finns inte tillräckligt många bussar tillgängliga på Åland för att klara av ett omfattande utflyktsprogram för så många gäster samtidigt.
Eller som en kollega sa, med passning till turism-Åland: Vad i hela friden ska de göra?
Sen är frågan vad Mariehamn själv vill. Från 2030 ställs krav på landström vid över 25 anlöp per år – och det ska vara starkström – som Mariehamns hamn inte har. Staden, hamnen eller Mariehamns Energi har sannolikt inte heller passliga pengar för den stora investeringen.
Eller så har de det snart. Mariehamns hamn utlovar en del nyheter inom kort.
Om näringsminister Jesper Josefsson (C) och finansminister Mats Perämaa (Lib) vinner den utdragna kampen om utsläppshandelsintäkterna lär denna infrastruktursatsning hamna i toppen på prioriteringslistan.
