SÖK
MENY
Medvind för möllorna
Vindkraften på Åland har präglats av både stiltje och storm genom åren.Nu blåser det medvind, och Åland får beröm för sin framsynthet. Det är glädjande, för den framsyntheten har inte kommit gratis.
Åland är tio år före riket i sin planering av vindkraft. Det säger Martti Leinonen från Ilmatar Energy som nu vill etablera sig på Åland för att vara en del av det landskapsinitierade vindkraftprojektet Sunnanvind. Samtidigt har det privata initiativet OX2 presenterat sina planer på storskalig havsbaserad vindkraft söder om Åland.
Det ska förstås sägas att inget är klart förrän möllorna snurrar och elen åker in i systemet, men den åländska vindkraften har sannerligen medvind just nu. Leinonens kommentarer ger dessutom många vindkraftskämpar ett viktigt erkännande. Den 35 år långa satsningen kanske snart kan löna sig på riktigt stor skala.
Redan 1988 gjorde vad som då hette landstinget studiebesök för att studera experimentmöllor i Skåne. 1990 bekostade landskapet ett småskaligt experiment och redan 1992 producerade ”Sottungasnurran” el. Bara fem år senare stod Knutsbodamöllorna på plats. Många planer har smitts och platser har sedan dess tingats, men under flera år kom sedan inga större satsningar.
Förverkligandet av Ålands mest omfattande projekt dittills, Nyhamnsarkipelagen, krävde år av bråk om såväl tillstånd och finansiering. Efter att förvaltningsdomstolen tog Lemlands byggnämnd i örat och finansieringen löstes utan landskapets inblandning var parken på plats 2007. Då var förhoppningen att nästa stora projekt, Långnabba, bara var några år bort. Men det tog 16 år från plan till förverkligande – mycket på grund av ett omfattande stödbråk med riket.
Vindkraften på Åland har präglats av både stiltje och storm genom åren. Mörkast var det i början av 2010-talet när motståndet mot att få ingå i antingen det svenska eller finska nationella stödsystemet var som störst. Då pratade Nya Åland med en uppgiven Henrik Lindqvist, vd för Allwinds och en av de stora vindkraftsprofilerna, som förklarade att utan stöd var risken stor att den åländska vindkraften skulle behöva avvecklas. Men tack vare en rådig landskapsregering kunde krisen till sist avvärjas.
Med tanke på dagens tongångar känns den uppgivenheten och planerna på nedmontering av vindkraften väldigt avlägsen.
Framgångarna som vindkraften nu upplever har många entusiastiska eldsjälar att tacka. Många kunniga och drivna företagsledare, tjänstemän och politiker har fortsatt framåt trots tuffa tider. Förutom själva snurrorna så har Åland dessutom pusslat ihop en fungerande infrastruktur för tillvaratagandet av kraften – kanske främst genom byggandet av den så kallade Finlandskabeln som skapade förutsättningar för export av elöverskottet.
Det som också ska tilläggas är att den vindkraften så gott som hela tiden har haft stöd bland ålänningarna. Exempel från våra närområden har visat att acceptansen för vindkraftsprojekt inte alltid är översvallande.
Det är fortfarande långt kvar tills att de stora havsbaserade projekten är i hamn. Är det någonting en tillbakablick på vindkraften visar så är det just att utvecklingen sällan är spikrak. Det finns också framöver risker för rävsaxar med tillståndsprocesser och motstånd som kan fördröja projekt i en tid när globala aktörer snabbt vill komma igång så billigt som möjligt. Det handlar nu om att beslutsfattare måste lyckas vara lyhörda men ändå klara av att fatta beslut.
Att möjliggöra så stora projekt som det nu pratas om kräver dessutom en aktiv bevakning för att inte gå miste om intäkterna. En fråga att bära med sig är hur de stora satsningarna kan komma Åland till gagn så mycket som möjligt. Ofta blir stora satsningar från internationella företag ganska irrelevanta för platsen de befinner sig på, det skulle vara tråkigt om så blir fallet här.
Men om Sunnanvind och/eller OX2 faktiskt blir verklighet så kan hela Åland få ett potentiellt lyft. Inte nog med att vi närmar oss visionen om en hållbar energiproduktion, stora vindparker som genererar många jobb kan bli en viktig del av den framtida försörjningen för många ålänningar – kanske till och med en ny guldålder á la rederierna.
Mycket återstår, men för dem som vågar drömma är det nya 20-talets guldrush oerhört spännande att följa. Det är många som har skapat förutsättningarna för den, för dem är det bara att lyfta på hatten.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
