SÖK
MENY
Mer inflytande för användarna
De som använder sociala medier får nu, tack vare EU:s dataskyddsförordning, större inflytande över hur deras uppgifter används.Det är bra för användarna, men en potentiell katastrof för it-bjässarna.
2022 var inget bra år för de globala it-företagen. Under hösten varslade flera av dem om uppsägningar för tusentals anställda efter ett år med sjunkande intäkter – och nu utmanas hela det koncept som har varit världens mest lönsamma det senaste decenniet.
De sociala medierna är populära bland annonsörer för att de är så oerhört effektiva på att sälja annonser till rätt målgrupp. Den information som plattformarna samlar om oss användare är själva nyckeln till framgångskonceptet eftersom den möjliggör annonsering till specifika målgrupper. Ålder, kön, utbildning, befattning, geografi, intressen (allt från ekologisk mat till action-filmer): det är några av urvalskategorierna som Meta menar att man kan styra annonser till.
Om du således vill sälja en produkt till universitetsutbildade kvinnor mellan 30 och 40 år från Saltvik som är mellanchefer på sina it-företag, gillar skräckfilmer och som klickar på minst en av tio annonser i flödet så är det möjligt. I teorin i alla fall. Annonsintäkterna stod 2021 för 98 procent av Metas (företaget som driver Facebook och Instagram) omsättning på 118 miljarder dollar.
Det här kommer nu att bli svårare. I teorin i alla fall. För den irländska dataskyddskommissionen beslutade i förra veckan – i enlighet med EU:s dataskyddsorgan European Data Protection Boards riktlinjer – att den metod som Facebook och Instagram har använt för att rikta annonser till sina användare inte lever upp till EU:s dataskyddsförordning. Följden blir alltså att samma beslut borde gälla i hela unionen. Den direkta påföljden, en bot på 390 miljoner euro, är en struntsumma i sammanhanget. Principen som beslutet kan leda till är däremot potentiellt omvälvande. För enligt den irländska dataskyddskommissionen ska användarna kunna säga nej till att deras data används för riktad reklam.
De sociala medieplattformarna är gratis för användarna, och lönsamma för ägarna, tack vare den formidabla guldgruvan som stavas användardata. Enligt vissa uppgifter (det finns garanterat olika uppfattningar, så ta siffrorna med en stor nypa salt) genererar varje vuxen amerikan data till ett värde av 35 dollar per månad. Om man inte fäster sig vid exaktheten i själva siffran så illustrerar det affärsmodellen på ett effektivt sätt. Enligt statistiksjänsten Statista tjänade Meta nästan 41 dollar per användare globalt – till 98 procent tack vare annonsörerna. Användarnas uppmärksamhet och tid är alltså väldigt värdefull för företagen just för att de omsätts i riktiga pengar.
Exakt hur den irländska datakommissionens beslut förverkligas är i nuläget inte klart. Men om det blir så att de sociala medierna tvingas fråga användarna innan uppgifterna används i reklamsyften finns det en stor chans att många säger nej. Och då närmar vi oss ett paradigmskifte. Om it-jättarna tvingas sälja reklam utan möjlighet att nå precis rätt målgrupp så rubbas den främsta intäktskällan. Vad reaktionen blir går förstås, i så fall, bara att spekulera i. Antingen självdör de – eller så börjar de ta betalt för sina tjänster. I värsta fall försöker de runda lagar och regler för att kunna fortsätta som nu. De lär knappast ge upp en annonsmarknad som mäts i hundratals miljader utan någon form av motreaktion.
Men det vi ser nu kan faktiskt vara början på slutet för dagens dominanter på nätet. I alla fall i Europa.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
