SÖK
MENY
Mer statistik är ett viktigt hjälpmedel
Om Åland ska lyckas nå sina klimatmål måste ålänningarna bli medvetna om vilka åtgärder som spelar störst roll. Att räkna antalet bilar spelar ingen roll om vi inte vet hur många kilometer de körs.
I januari meddelade Ålands hållbarhetsråd att man reviderar sin målbild för hållbarhetsarbetet Åland ska nå klimatneutralitet senast 2035. Orsaken var IPCC-rapporterna som kom i höstas som var tydlig om att det brinner i knutarna gällande klimatet.
Enligt Micke Larsson, utvecklings- och hållbarhetsrådets huvudsekreterare, som Nyan intervjuade om saken tidigare i april så blev IPCC-rapporterna en ögonöppnare för många i hållbarhetsrådet och man kom överens om att jobba för att tidigarelägga målen. ”Många av de som satt i rummet insåg att när historien om vår samtid skrivs är det hur dagens beslutsfattare agerar i klimatfrågan som är avgörande” sade Micke Larsson i intervjun.
Hur ska man då lyckas med det? Micke Larsson ser att vi nu nått en punkt där insikten är så pass stor att den kan leda till handling. Den positiva inställningen imponerar – det finns många som misströstar om framtiden – samtidigt är den positiva inställningen helt nödvändig. Utan framtidstro sker ingen förändring.
Vad är läget just nu då? Enligt siffror från Åsub och Finlands miljöcentral var de totala utsläppen av koldioxid 2020 ungefär 213,3 miljoner kilogram koldioxidekvivalenter. Det är en minskning med 10,3 procent i jämförelse med 2019. 10 procent! På ett år!
I jämförelse med läget 2005 har utsläppen minskat med 26,2 procent. Rätt mycket det också. Samtidigt, den nya målsättningen kräver att Åland redan år 2030 ska släppa ut 80 procent mindre jämfört med 2005. Det är åtta år kvar till 2030. Vi har en lång väg kvar att gå. Och ju mer utsläpp som ska kapas, desto svårare blir det. Ni vet, man tar ju den lågt hängande frukten först.
Den främsta källan till utsläppen beräknas vara vägtrafiken, 62,7 miljoner kilogram koldioxidekvivalenter per år, mer än en fjärdedel av de totala utsläppen.
På Åland finns 23 000 personbilar och ytterligare 8 000 övriga fordon i trafik. Det blir 845 personbilar per tusen invånare vilket är 200 bilar fler per tusen invånare än både Finland och Sverige.
I de nya målen ingår att Åland ska sänka utsläppen från just vägtrafiken med 50 procent i jämförelse med läget 2005. En utmaning på det biltäta Åland.
Men hur mycket kör bilarna då? Ja, det är en mycket bra fråga som det inte finns något svar på. Det är en knäckfråga, vilket påtalats på Nyans debattsida nyligen.
Det här leder in oss på ett av de två spåren för hur arbetet för att nå hållbarhetsmålen ska fortsätta. Det handlar om att Åland måste utveckla mätningen av våra utsläpp. Landskapsregeringen avser att anlita extern expertis för att göra en grundlig utredning av de åländska utsläppen. Det har nämligen inte gjorts sedan 2015, utan man har förlitat sig på Finlands miljöcentrals uträkningar.
Det är viktigt och alldeles väsentligt att den här blir gjort. Och det ordentligt.
Alla har redan hört att man borde sluta äta kött och minska på bilkörandet. Många försöker göra en insats, väljer vegetariskt och tar cykeln till jobbet. Men om vi ska ha en seriös chans att lyckas nå målen så måste insatserna bli mer effektiva än att man ibland skippar köttet. Det här är mätandet kommer in. Om familjerna Mattsson och Eriksson kommer till insikt om att det är bråttom att vidta klimatåtgärder i vardagslivet är det alldeles väsentligt att de väljer rätt strategi, gör det som spelar roll och ger störst utdelning – och är hållbart ur social och ekonomisk synvinkel för just dem. De här två fiktiva familjerna kanske har fyra–fem bilar tillsammans, men det är stor skillnad om familjerna kör några ynka tusen per år eller om de kör 40 000 kilometer var om året. I statistiken i dag mäts det som fyra–fem bilar oavsett antalet kilometer.
När Fordonsmyndigheten besiktar bilen antecknas bilens mätarställning, men den anteckningen stannar i myndighetens arkiv. Det skulle gå att ta fram en hyfsat trovärdig statistik – där man i någon mån beaktar drivmedel och årgång. Det finns statistiska utmaningar med att bilar inte besiktas årligen och att man inte ser om bilen kört i stan eller landsvägarna eller på åländska vägar eller vägar utanför Åland, men så är det med all statistik – den är inte exakt.
Att föra statistik över körda kilometer är ett exempel på fenomen som borde gå att mäta och som kan ge nödvändig hjälp till samhället som helhet att nå de klimatmässiga målen. Statistiken kan motivera oss, visa på utveckling och vara det som gör att åtgärden känns meningsfull.
Det finns helt säkert fler områden där statistiken är ett viktigt redskap i att få oss alla tillsammans att välja mer klimatmässigt smart. Ju närmare 2030 vi kommer, desto mer bråttom blir det.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
