SÖK
MENY
Möjligheter och dilemman med nydanande AI-teknik
Den nya chattroboten GPT har orsakat stor uppståndelse sedan den lanserades i höstas. Hur ska utbildning, konst och vetenskap se ut i framtiden om vi har artificiell intelligens som kan göra jobbet åt oss?
December 1992. Då skickade programmeraren Neil Papworth det första sms:et från en dator. Det löd ”god jul” och skickades till hans kollega Richard Jarvis’ två kilo tunga Orbitel 901 mobiltelefon.
”När jag ser tillbaka i efterhand är det tydligt att julmeddelandet jag skickade var ett avgörande ögonblick i mobilhistorien”, har Papworth sagt i en intervju.
Han hade rätt. Att kunna skicka sms revolutionerade teknikindustrin – och kommunikation.
30 år senare lanseras chattroboten GPT av det San Fransiscobaserade företaget OpenAI. En artificiell intelligens, AI, som kan svara på frågor och skapa originellt innehåll. Google har tidigare byggt ett liknande system, speciellt designat för konversationer. Förra året gick en Google-anställd ut och sade att programmet kunde tänka och känna (på engelska ”sentient”). Det påståendet tillbakavisades. Men i och med den nya chattrobotens lansering i höstas blir det allt svårare att dra gränsen mellan mänskligt och teknologiskt.
GPT kan skriva en roman, en akademisk uppsats eller nyhetsartiklar. Den kan också komma på skämt, lösa datakodningsproblem, skapa spel och förklara vetenskapliga begrepp.
Eftersom chattroboten även kan lära sig av diskussioner och är byggd för att komma ihåg vad användaren tidigare sagt så har det till och med spekulerats huruvida den kunde användas som en ”terapirobot”.
Revolutionerande, javisst. Spännande, absolut. Oroväckande? Alla gånger.
Chattboten och dess efterföljare kan, och kommer, förstås vara till stor hjälp inom många områden. Men den kommer också ersätta en del mänskligt arbete som tidigare inte varit inom teknologins räckhåll att ersätta. För vad händer med konstnärligt arbete, vetenskapligt klurande och rena och skära skoluppsatser om det finns en tjänst som kan göra det snabbare och enklare för oss?
Speciellt inom skolvärlden har den smarta chattbotens födelse oroat. Den norska eleven Andrea Holm Tanderø visade nyligen hur lätt det går att använda sig av roboten för att slippa tänka och skriva själv.
”Visar stor förståelse och insikt kring historiska fakta”. Det var omdömet på Holm Tanderøs uppsats hon lämnade in strax före jul. Hon fick högsta betyg.
Men snart därefter avslöjade Tanderø att det inte var hon som skrivit uppsatsen, utan hon hade instruerat chattboten. Hennes avsikt var inte att komma undan med fusket, utan att göra det till ett varnande exempel. Hon fick till och med Norges utbildningsminister Tonje Brennas uppmärksamhet.
”Det som är intressant är både alla möjligheter tekniken ger, men också alla dilemman”, säger hon till Aftenposten.
Möjligheter och dilemman. Så kan man sammanfatta betydelsen av de nya AI-skapelserna. Det gäller bara att hålla tungan rätt i mun när vi definierar vad som är just möjligheter och vad som är dilemman. Vi får inte lura oss själva till genvägar som i slutändan kan urholka mycket av det som vi idag betraktar som grundläggande i mänsklig utveckling och mänskligt varande, till exempel utbildning, konst, vetenskap – och konversationer.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
