När konspirationteorierna löper amok
Mordförsöket på Donald Trump visar på att det inte enbart är MAGA-supportrarna som har monopol på konspirationsteorier. Hur långt ska polariseringen i USA hinna gå innan presidentvalet i november? Och vem bär ansvaret för den?
”Iscensatt”.
Det var ett av orden som ekade på sociala medier efter skjutningen mot Donald Trump under den tidigare presidentens valkampanj i Butler Pennsylvania för mindre än en vecka sen.
Men vem riktar sig ordet till? Det beror på vem man frågar.
Hantering under skjutningen, som tog livet av två personer och skadade tre andra, började kritiseras bara minuter efter att den skedde. Uppgifter till bland annat The Washington Post visar på att polis varnades om skytten minst 86 sekunder innan attacken och flera experter har kritiserat att säkerhetsparametern inte var tillräckligt omfattande.
Den ännu knapphändiga informationen om händelsen har dock inte hindrat teorier och åsikter och löpa amok.
På den högra sidan av det politiska spektrumet riktas frågorna till president Joe Biden och secret service.
Den republikanska representanthusledamoten Mike Collins var snabb med att twittra ”Joe Biden skickade ordern” efter attentatet. Collins pekade på ett citat där Biden sagt att han inte tänkte diskutera den senaste presidentvalsdebatten mer och att det var dags att ”Göra Trump till måltavla” (”Put Trump in a bullseye”). Biden har sen dess bett om ursäkt för ordvalet.
Trots att citatet var taget ur kontext och presidenten även gick ut med ett officiellt uttalande där han fördömde attacken och meddelade att han beordrat en utredning av secret service agerande inför och under evenemanget är MAGA-supportrarna fortsatt skeptiska.
Men skepticismen syns även på den vänstra sidan. På sociala medier cirkulerar teorier gällande huruvida attacken var iscensatt av ex-presidenten och hans team.
“Ingen i publiken springer eller har panik. Ingen i publiken hörde ett vapen avlossas. Jag litar inte på det. Jag litar inte på honom.” skriver en person på sociala medieplattformen X.
Båda sidor använder sig av samma scenario men med olika vinklar – ett bevis på att konspirationsteorier inte är bundna enbart till MAGA-supportrar.
Konspirationsteorier diskriminerar inte. Enligt Shauna Bowes, doktorand i klinisk psykologi vid Emory University, vänder sig många till konspirationsteorier för att fylla ett berövat motivationsbehov och för att få klarhet i annars oklara situationer. Det är mänskligt att jaga svar – och helst får svaren vara sådana att det gynnar vårt redan etablerade tankesätt.
Även i situationer där det inte borde finnas en vinnare vill vi alla vara vinnare.
Faktumet kvarstår dock att vi vet väldigt lite om personen som begick attentatet. Han hade en ingenjörsexamen men arbetade i köket på ett äldreboende. Han var registrerad republikan men hade också donerat en liten summa pengar till en liberal kampanjgrupp. Den informationen som finns att tillgå höjer inte någon röd flagga – och illustrerar inte det att den verkliga sanningen ofta är mer svårtydd än man kunde tro? Ett faktum som antagligen gör det enklare att dra egna slutsatser än att leva i verkligheten.
För vem vinner på att erkänna att skytten som försökte ta livet av Donald Trump inte var en radikal liberal eller galen Trump-supporter utan en vanlig 20-åring som kämpade med sin psykiska hälsa och inte borde ha haft tillgång till ett semiautomatiskt vapen? I den politiska sfären – ingen.
Så man låter konspirationsteorierna flöda fritt. Eller eldar på dem.
Lika konspirationsteoretiskt som det kan låta att anta att ingenting görs utan anledning – lika naivt är det att anta att så inte är fallet.
USA går mot en allt större politisk splittring. Det blir extra tydligt när en händelse som i normala fall skulle ha enat medborgarna istället drar dem isär ännu mer.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.