SÖK
MENY
Nu är alla i skattetoppen – precis som det ska vara
Det är slut på hemlighetsmakeriet vad gäller skatteuppgifter. Det har Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast.Det är en vinst för öppenheten i samhället.
2019 trädde EU:s dataskyddsförordning GDPR i kraft. Då öppnades en möjlighet för höginkomsttagare som vanligtvis brukar figurera på den så kallade skattetoppen – listan över vilka som har tjänat 100 000 euro eller mer – att inte ingå i sammanställningen. Första året var det ett hundratal personer i landet som inte fanns med. Året efter hade flera fattat galoppen: drygt 4 600 av de cirka 70 000 finländare som hade inkomster över 100 000 euro ansökte om att deras uppgifter ska strykas från listan.
Den här utvecklingen ledde till protester. 20 finländska medier, med tungviktaren Helsingin Sanomat i spetsen, valde att inte publicera skatteuppgifterna alls eftersom listorna inte var fullständiga. Redan 2020 dök det upp ett kryphål. Skatteverket började nämligen lämna ut listorna över vilka som hade ansökt om att slippa vara med.
Här kommer en viktig distinktion. För skatteuppgifterna har alltid varit offentliga – det är bara i själva sammanställningen över alla med 100 000 euro i inkomst man kunde slippa figurera i.
På Åland, som ju är ett litet och välbevakat samhälle, gick det förstås att komma runt problematiken – även om det innebar ett stort merarbete. Nya Åland gick igenom listan över de som ville lämnas bort och kunde identifiera vilka som var från Åland. Var det någon som redaktionen ansåg vara tillräckligt publik för att figurera så gick det ändå att lägga till dem i listan över kända profiler.
Intresset för att ansöka om att lämnas bort från listan sjönk i och med att skatteförvaltningen öppnade för den här möjligheten. På så vis blev ändringen delvis självreglerande för hela systemet. I fjol ansökte 2 353 personer om samma sak, varav 28 var ålänningar. I år var det 22 ålänningar av totalt 1 686 i hela landet som ansökte om att slippa vara med.
Nästa år kommer siffran alltså att vara noll. För trots att både Skatteförvaltningen och Helsingfors förvaltningsdomstol gjorde tolkningen att dataskyddsförordningen gjorde det möjligt att slippa listan – eftersom sammanställningen inte tillhör Skattemyndighetens uppgifter – så har nu Högsta förvaltningsdomstolen sagt sitt. Eftersom Skattemyndigheten i så många år på mediernas begäran har sammanställt listan så räknas det nu som en av myndighetens etablerade uppgifter. Och då gäller inte GDPR:s riktlinjer.
– Vi vill även i fortsättningen stödja den samhälleliga diskussionen om beskattningen, kommenterade Matti Merisalo, juridisk direktör på Skatteförvaltningen, HFD:s beslut.
Pengar är för många en privat angelägenhet och skattetoppen möts varje år med starka och blandade känslor. Men trots att många påstår att de inte bryr sig ett skvatt om vad grannen tjänar så visar läsarstatistiken något annat. Skattetoppen läses flitigt och är den artikel som har köpts på nyan.ax i särklass flest gånger sedan Nya Åland införde möjligheten att köpa enskilda artiklar under hösten.
För journalistiken spelar själva listan över de rikaste inte huvudrollen. Ledarsidan konstaterade i november att listan på detaljnivå säger ganska lite om samhällsutvecklingen. Att däremot se de övergripande trenderna – var och hur samhällets förmögenheter koncentreras – och kunna följa förändringen över tid ger däremot ett viktigt underlag för diskussionen hur samhället ska utvecklas.
Några slutsatser från årets skattetopp är till exempel att män är kraftigt överrepresenterade på chefspositioner men att kvinnorna blir flera i yngre årskullar. Det går också att se att 60-talisterna är den vanligaste ålderskategorin bland Ålands höginkomsttagare – följt av 70-talisterna.
Eftersom statistikunderlaget inte är gigantiskt – cirka 400 ålänningar fanns med på listan i år – betyder avsaknaden av 20-30 personer att siffrorna blir skeva. Hade HFD kommit till en annan slutsats, det vill säga att det även i fortsättningen hade gått att bli bortlämnad från listan, är det inte otroligt att antalet hade ökat igen.
HFD:s beslut främjar öppenheten och samhällsutvecklingen. Öppenhet minskar per definition risken för korruption och ökar den mellanmänskliga tilliten.
Finland placerar sig alltid högt på listor som mäter avsaknad av korruption, tro på demokratiska funktioner och självupplevd lycka på en global nivå.
Att medierna tillåts visa, istället för att spekulera i, hur samhället fungerar är starkt bidragande till att vi även i fortsättningen kan ha hög tillit till de institutioner som är avgörande för en fungerande demokrati.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
