SÖK
MENY
Nu blir det svårare att vara emot vindkraften
Har Brändö råd att säga nej till 16 miljoner? Vem ska bygga infrastrukturen för åländska vindparker? Och vad händer om möllorna får nya ägare? Veckans vindkraftsnyheter rätade ut några frågetecken men skapade en hel del nya.
I veckan har det rört på sig vad gäller planerna på storskalig havsbaserad vindkraft. Fingrid presenterade sina preliminära anslutningspunkter för offshore-parker till Finlands elnät och en av vindkraftsjättarna, OX2, berättade vad deras visioner kan betyda för de åländska kommunerna rent ekonomiskt.
Nu kan kommunerna, åtminstone i teorin, ta ställning till vad fredade vatten är värda. Är Brändö berett att avstå 16 miljoner euro per år för att slippa möllorna? Vad skulle 6 miljoner extra i kassan betyda för Kumlinge? Enligt OX2 kan den största möjliga vindparken (som de vill bygga) på 215 turbiner ge 40 miljoner euro till det åländska samhället. Det är ett starkt argument. Hittills har det varit lätt att säga nej eftersom nackdelarna har varit tydligare än fördelarna. Pengarna gör vindparkssatsningen mer konkret och svårare att säga blankt nej till.
Flera kommunrepresentanter som Nyan har pratat med är ändå skeptiska. Misstanken är att landskapet vrider av andra pengakranar och att ”vinsten” blir mindre än den i vindkraftsbolagets kalkyl. Bland annat i Saltvik undrar man om hela summan faktiskt stannar i den egna kommunen eller om pengarna fördelas mer jämlikt över Åland. Exakt hur landskapet resonerar klarnar i höst, och det lär bli avgörande för om vindparkerna får grönt ljus av de fem fullmäktigen som sist och slutligen ska godkänna exploateringen.
Något som däremot blev mera oklart i veckan är vad som händer när möllorna har snurrat färdigt. Vem tar hand om dem då? Det går förstås att skriva in försäkringar i avtal, men en osäkerhet kring ägandet i framtiden medför en risk.
OX2:s svenska moderbolag kan snart ha nya ägare. Hur påverkar det planerna för Åland? Potentiell köpare är riskkapitalbolaget EQT vars affärsmodell är att köpa, förädla och sälja vidare med vinst. Vad händer om en mindre närmiljömedveten aktör köper OX2 av EQT och sedan inte vill städa upp efter sig?
Sedan kommer vi till frågan vart elen som produceras ska ta vägen. Fingrid offentliggjorde en preliminär plan på anslutningspunkter för vindkraften, som en del av upprustningen av landets elnät. Åland ligger hyfsat nära två av dem. Men Fingrid bygger ingen infrastruktur för åländska vatten.
Det är säkert möjligt att koppla ihop mindre åländska vindparker direkt i Fingrids nät. Men eftersom liknande projekt planeras längs den finländska kusten finns alternativ, och det är mera lönsamt att bygga närmare anslutningspunkterna. Blir det i stället så att det offentliga Åland ska bygga infrastrukturen för vindparkerna, som hamnar och anslutningar, så lär det handla om en rekordinvestering av landskapet.
För kommuninvånarna går det nu att drömma om pengar till de äldre, skolan och nya bostäder. Men för landskapet återstår många svåra frågor innan planerna på storskalig havsbaserad vindkraft kan konkretiseras.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
