SÖK
MENY
Nya kostråden är inte så omvälvande – egentligen
Mindre kött och mjölkprodukter – mer fullkornsspannmål, frukt och baljväxter. Ungefär så sammanfattas de nya nationella näringsrekommendationerna.Det är inte så omvälvande som det låter.
350 gram kött i veckan, och så lite processat kött, som skinka och korv, och fjäderfä som möjligt. Men gärna fisk, så länge den är vild. En sådan kost ska hjälpa både den egna kroppen och miljön att må bättre. Så resonerar Statens näringsdelegation och Institutet för hälsa och välfärd, THL. Målsättningen är att öka andelen fullkornsspannmål, grönsaker, bär och frukt i finländarnas kost.
Det är i sig inget uppseendeväckande. Det finns välkända samband mellan folksjukdomar och en överkonsumtion av rött kött och hårda fetter. Vi vet också att den globala köttproduktionen är förödande för världens biologiska mångfald och förvärrar klimatkrisen.
Köttkonsumtionen har fyrdubblats i världen de senaste 60 åren och är nu uppe i över 350 miljoner ton per år.
Enligt köttlobbygruppen Lihatiedotus (som också producentorganisationen Svenska lantbruksproducenternas centralförbund hänvisar till) åt finländarna i snitt nästan 80 kilo kött (alla sorter) per person 2019. Motsvarande siffra år 1950 var 29 kilo. Men det gäller att veta vad som vägs in i siffran. 80 kilo är vikten inklusive ben, före tillredning. Den faktiska konsumtionen blev, om man räknar det som blir kvar på tallriken – ungefär 40 kilo, vilket är lägre än EU:s genomsnitt.
Vad gäller enbart det röda köttet (svin, nöt och lamm) så ligger genomsnittsfinländaren faktiskt redan ganska nära rekommendationerna: cirka 480 gram rött kött i veckan.
Den reella förändringen handlar kanske därför om att välja vegetariskt någon eller några fler dagar per vecka. Kanske byta ut kycklingrätterna mot vegetariska. Möjligheterna är goda och utbudet är stort, även om det kan finnas kunskapsluckor ute i stugorna.
En av de vanligaste fördomarna mot växtbaserad kost är att man inte får i sig tillräckligt med protein, vilket är nonsens. Det går att få i sig tillräckligt med protein genom bönor, linser och ärter.
Det finns många exempel på elitidrottare som har blivit bättre efter att ha bytt till en växtbaserad kost – i allt från styrkegrenar till uthållighetsidrotter. Om det duger för en av världens genom tiderna bästa ultralöpare Scott Jurek och världens starkaste man Patrik Baboumian så duger det nog för vanligt folk också.
En annan aspekt av köttkonsumtion är viljan att äta närproducerat, vilket ju är hedervärt i sig. Ofta är köttsubstitut hårt processade och i många fall är basen soja. Vill man ha låg klimatpåverkan och stöda det lokala näringslivet är det förstås inte optimalt med matprodukter som behöver ta ett halvt varv runt jordklotet för att nå våra tallrikar.
Men man behöver inte använda sojaprodukter i sin kost alls. Varför inte välja havre eller ärtväxter som har odlats i vår närregion? Ännu bättre: välj ekologiskt odlade växtprodukter. Och när du väl väljer kött: välj bra, närproducerat kött.
Rekommendationer är förstås bara rekommendationer, och dikterar inte människors livsval. Men att minska på köttet behöver faktiskt inte vara så svårt, speciellt inte om skillnaden mellan dagens konsumtion och de uppdaterade rekommendationerna handlar om att förändra matvanorna någon eller några dagar i veckan.
