DELA
Foto: Gränsbevakningsväsendet
Så här såg det ut när gränsbevakningens fartyg övervakade gasläckan i Finska viken ifjol. Också den här gången har Turva varit på plats för att bistå med utredningen.

Nya tider kräver nya regler

För andra gången på ett drygt år har viktig finländsk infrastruktur på havsbotten blivit förstörd. Den internationella havsrätten måste uppdateras för att ge bättre möjligheter att skydda kritisk infrastruktur – och även utreda eventuella brott.

För drygt ett år sedan skadades flera datakablar och gasledningen Balticconnector mellan Estland och Finland av ett kinesiskt fartyg. Newnew Polar Bear släppte en stormig oktobernatt ankar i Finska viken och drog det längs botten tills gasledningen gick sönder. Kina har efter mycket om och men erkänt att fartyget orsakade skadan, men hävdar enligt en egen utredning att det var ett misstag. Centralkriminalpolisen och estniska myndigheter utreder händelsen som grovt sabotage. Men det går långsamt eftersom fartyget hann lämna Östersjön innan utredningen kom igång.

För drygt en vecka sedan hände det igen. Den här gången var det två datakablar, en mellan Tyskland och Finland och en mellan Litauen och Sverige, som skadades – troligtvis av ett kinesiskt ankare den här gången också.

Men danska myndigheter lyckades stoppa fartyget innan det försvann. Yi Peng 3 ligger i Kattegatt, ungefär i höjd med Århus och Ängelholm, bevakad av danska, svenska och tyska fartyg.

En sak försvårar processen: hon ligger på gränsen mellan danskt territorialvatten och den danska ekonomiska zonen. Det kan låta som en bagatell men gör, enligt expertisen, det hela mycket svårare.

”Om fartyget ligger i dansk ekonomisk zon kunde det lika gärna ligga mitt ute i Atlanten”, säger Kristina Siig, professor i sjörätt vid Syddansk Universitet till dansk radio.

Att borda fartyget, där hon ligger nu, utan tillåtelse från Kina när det ligger utanför danskt territorium kan leda till man hamnar i en rättsprocess i Haag för brott mot den internationella Havsrättskonventionen.

Därför förutsätter utredningen även den här gången den kinesiska statens samarbetsvilja. Flera medier uppger att diplomatiska förhandlingar pågår för att säkra utredningen. Hur det går återstår att se.

Båda de här fallen avslöjar en brist i det internationella regelverket. Henrik Ringbom, professor i havsjuridik vid Åbo Akademi, säger i Hufvudstadsbladet att det finns ett sätt att få saken prövad och kanske på samma gång få till ett prejudikat: borda det kinesiska fartyget och låt sedan domstolen avgöra huruvida det var fel eller inte.

”Så länge det handlar om skäliga misstankar mot ett fartyg så tycker jag att det måste finnas möjligheter att vidta åtgärder till havs även om det rör sig på internationellt vatten eller inom så kallad ekonomisk zon”, säger Ringbom till Hufvudstadsbladet och fortsätter:

”Annars blir det ju så att man bara får stå med resta händer och oja sig i väntan på nästa sabotage. Det kan inte vara rätt väg att gå.”

Det är lätt att hålla med Ringbom. Det finns dessutom goda skäl att misstänka sabotage. Trafikdata visar att Yi Peng 3 rörde sig märkligt i samband med kabelbrotten. Dessutom är ankaret skadat.

Oavsett syftet med fartygets konstiga kurs så måste den här typen av händelser gå att utreda, speciellt eftersom det lär bli vanligare att ledningar på havsbottnen utsätts för sabotage.

”Vi kommer att se fler och svårare attacker mot kritisk infrastruktur framöver, också i Östersjön” säger Jessica Larsen, forskare i maritim säkerhet vid Danska institutet för internationella studier (DIIS), till Hufvudstadsbladet.

De många gråzonerna gör enligt henne havet till en lockande miljö för aktörer som vill bedriva hybridkrigföring.

För att upprätthålla en regelbaserad världsordning måste reglerna också uppdateras. Finland och de övriga Östersjöländerna måste arbeta för en tydligare lagstiftning för haven. Om det sedan är att följa Henrik Ringboms modell och helt enkelt testa Havsrättskonventionen, eller att på andra sätt få in skrivelser i den som gör det möjligt att i framtiden hantera sådana här händelser, låter ledarsidan vara osagt.

Men klart är att verktygen måste bli bättre, så vi slipper oja oss i väntan på nästa gång.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp