SÖK
MENY
Nytänk krävs för att fler ska lämna bilen hemma
Landskapsregeringen har en idé som faktiskt har potential att minska privatbilismen. Men då måste kollektivtrafiken digitaliseras, på riktigt.
I budgetförslaget för 2025 presenterades en projektidé som Åland vill genomföra tillsammans med Gotland. Det handlar om en studie för att undersöka möjligheterna att införa Demand Responsive Transport (DRT). Lite slarvigt förklarat är det kollektivtrafik som inte går enligt turlista eller en fast rutt men som kan beställas av brukarna, ungefär som en kombination mellan buss och taxi.
Tanken är att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken och locka fler att välja bussen i stället för bilen. Enligt den EU-finansierade innovationshuben EIT Urban Mobility kan DRT bidra till den gröna trafikomställningen. Systemet är dessutom anpassat för främst glesbygdsområden. Och sådana har Åland gott om.
Hur ser det då ut med kollektivtrafikanvändningen i dag? Enligt en Åsub-undersökning från 2022 nyttjade 85 procent av de tillfrågade aldrig kollektivtrafiken. Fem procent av de tillfrågade åker buss nästan dagligen och åtta procent åker kollektivt varje vecka. För några år sedan gjordes biljettsystemet om i ett försök att få fler att nyttja kollektivtrafiken. Ett bra försök, som ledde till fler resenärer – men det räckte inte för att få folk att lämna bilen hemma.
”Orsaker till att man inte åker buss är bland annat att man uppfattar det som mer praktiskt med bil, att avgångarna inte passar eller att det tar för länge”, skriver Åsub i sin rapport som bygger på över 600 enkätsvar.
Åland hade i slutet av 2023 drygt 23 000 bilar i trafik, och 30 500 invånare. Att personbilen fortfarande är ohotad etta vad gäller de åländska transportpreferenserna är alldeles tydligt. Men faktum är att vägtrafiken också står för nästan en femtedel av Ålands totala utsläpp av klimatskadliga gaser.
Inom många andra sektorer räcker det att övertyga ett fåtal aktörer för att åstadkomma snabb förändring. Landskapet kan, till exempel, ställa krav på sin framtida skärgårdsflotta att den ska använda sig av andra drivmedel än i dag.
Men vad gäller vägtrafiken så finns fler än 20 000 personer som ska övertygas om att ändra sitt beteende – antingen genom att köpa en bil som drivs på ett klimatvänligare sätt (bara tre procent av bilarna 2023 var eldrivna) eller genom att använda ett transportsätt som är mindre bekvämt, och ibland inte ens möjligt i dagsläget (både geografi och tidtabell är avgörande).
Då kan DRT bidra till att fler lämnar bilen i garaget. Det kanske inte ens behöver kosta så mycket. Med tanke på befolkningstätheten på den åländska landsbygden kanske det skulle gå att skriva kontrakt med befintliga taxibolag som i dag kör skoltrafik. Att de, antingen före eller efter skolskjutsarna, kan ta beställningstrafik som en del av DRT-systemet och att man på så sätt kunde öka det kollektiva åkandet.
Det bästa skulle vara om bilarna kör uppsamlingstrafik till busshållplatser för att ge fler möjlighet att åka redan befintliga linjer.
Det kräver ju förstås att det nya systemet blir attraktivt – att det finns tillräckligt med resemöjligheter för att det ska vara värt att lämna bilen hemma. En del i det är att digitalisera själva reseplanerandet. Resa.ax finns, men det räcker inte. Ska ett DRT-system fungera så måste det hänga ihop med den övriga trafiken. Förslagsvis borde en app kunna rekommendera dig en lämplig tid för avfärd hemifrån för att hinna till en bussavgång. Det måste också gå att beställa resan direkt i appen med ett klick, för att göra det så enkelt som möjligt att nyttja systemet.
Än så länge finns bara en projektidé. Men om det går att genomföra finns potential att minska privatbilismen. Blir systemet tillräckligt enkelt och förmånligt så kommer flera att lämna bilen hemma.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
