SÖK
MENY
Om det åländska inflationsspöket
Det blir allt dyrare att vara ålänning, särskilt i jämförelse med fastlandet. Innan året är slut kommer boendekostnadernas andel av hushållskassan vara i nivå med finanskrisen 2008.Samtidigt har vi slutat vara Nordens dysterkvistar.
Åsub släppte på tisdagen en ny ekonomisk översikt där man ser en svag underliggande inflation och en total inflation som ligger under inflationsmålet både 2025 och 2026.
Men sedan i våras har den åländska inflationskurvan sett betydligt tristare ut än Finland som helhet. Under sommaren skiljde det runt två procentenheter och ännu i augusti låg Åland en hel procentenhet över. Sedan i maj ligger även Sverige konsekvent på en klart lägre inflationstakt.
Jämfört med mars 2023 då den toppade på 11,3 procent har den förstås gått ned rejält även på Åland, men det är bestående höjningar som hushållen behövt hanterat samtidigt som det reala värdet av flera års löneökningar ätits upp.
Särskilt märks det hos unga familjer som äger sitt hem och har tagit bostadslån. Belånade åländska hushåll gick från att lägga strax över två procent av sin disponibla inkomst på räntor 2021 till att två år senare lägga sju procent. Enligt Åsubs helt nya konjunkturprognos stiger andelen ytterligare en procentenhet under 2024, vilket gör att andelen av hushållspengarna i år skulle ligga på samma nivå som vid finanskrisen. Och kvar på en klart högre nivå än före pandemin.
Effekten av de pågående räntesänkningarna kommer märkas ordentligt först nästa år eftersom de allra flesta har bolån med 12 månaders bindning till Euribor. Med tanke på ränteutvecklingen är det ett lånevillkor som bör komma upp till diskussion med banken. I Sverige är det till exempel betydligt vanligare med kortare, så kallad rörlig ränta.
Räntorna viktas också annorlunda, och ges en större andel i det åländska konsumentprisindexet jämfört med Finlands. Tillsammans med rådande räntesättning har det därför hittills drivit den åländska inflationen starkare än på fastlandet. Punkten för när effekten blir den omvända bör snart vara här.
Skillnaden mellan Åland och Finland när det gäller inflationstakten ligger nästan helt i hushållens räntekostnader och energipriser. I övrigt följer konsumentpriserna samma utveckling.
Energikategorin handlar om ökade fjärrvärmepriser jämfört med i fjol och att elpriserna inte sänktes efter vintern på samma sätt som de senaste åren. Åland har under perioder kunnat åtnjuta Finlands lägsta fasta elpriser.
Elpriset är en osäkerhetsfaktor på sikt och kan fortsatt bidra till en högre inflationstakt på Åland.
Om tre veckor införs ”flödesbaserad kapacitetsberäkning” i Sverige. Syftet är att utnyttja det svenska elnätet mer effektivt. Det har gjorts ett antal beräkningsmodeller som förutspår en tioprocentig prishöjning på elenergi, men också tillfälliga prischocker, i den svenska priszon som Åland tillhör och som avgör Elandelslagets och Mariehamns energis spotpris.
Det faktiskt utfallet verkar ännu osäkert. Men de åländska elbolagen, som inte justerat tarifferna uppåt för hösten ännu, lär behöva ta höjd för detta vilket i så fall kommer innebära ytterligare en negativ skillnad mot inflationen i Finland.
Liksom för boräntorna finns här nya starka skäl att överväga ett rörligt pris, särskilt om man kan styra sin elkonsumtion.
Konjunkturen går hand i hand med inflationen – men drivs av ränteutvecklingen.
Åsubs uppdaterade konjunkturbedömning för den åländska ekonomin är något negativare än den i våras. Framför allt beror detta på sommarens och höststartens svaga arbetsmarknadsdata. Det är ingen särskild kategori som sticker ut, men sannolikt bidrar nedgången i byggsektorn där inflations- och räntepåverkan varit stor. Det är också en sektor med en leverantörskedja vars utveckling påverkar stora delar av näringslivet.
Det blir tydligt då lönesumman i byggbranschen i jämförelse med fjolåret minskade med tre procent under årets första halva, samtidigt som omsättningen sjönk med sju procent.
Men sjöfarten då? Jo, den bidrog kraftig till tillväxten 2023, men dess driftöverskott förväntas sjunka tillbaka i år och nästa år.
Som tur var verkar ålänningarna ha slutat vara Nordens dysterkvistar. I Ålands egen konsumentförtroendeundersökning är de mindre pessimistiska än i våras. Det åländska konsumentförtroendet ligger nu i linje med de finländska hushållen men fortsättningsvis betydligt lägre än det svenska konsumentförtroendet.
Andelen hushåll som sparar har stigit och andelen som tror sig kunna spara under det kommande året har stigit ytterligare. Mest tveksam är man till att köpa kapitalvaror.
Momshöjningen och försämrade skatteavdrag, som sjukkostnadsavdraget, oroar dock redan pressade hushåll som har lönenivåer som inte följt med utvecklingen.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
