DELA
Foto: Jonas Edsvik
Mika Nordberg (MSÅ) tycker att Åsub skulle kunna göra bättre opinionsundersökningar än den som finns i dag. Men det är inte så lätt som Moderaterna verkar tro.

Opinionsundersökningar är svårare än MSÅ tror

Mika Nordberg och Moderaterna vill ha en årlig Åsub-undersökning av väljaropinionen för att få en mer korrekt bild av läget.Det är mycket svårare än de tror.

Moderaterna har lämnat in en budgetmotion som går ut på att Ålands statistik och utredningsbyrå, Åsub, en gång om året ska genomföra en partistödsundersökning med minst 1 000 respondenter som bas. Tanken är att öka engagemanget för politik och samhällsfrågor, men under budgetdebatten tog Mika Nordberg chansen att utveckla resonemanget.

”Vi har i dag någonting som kallas för en gallup. Den sker på sociala medier. Vi vet alla att tillförlitligheten för den här gallupen är begränsad” och att ”det är väldigt enkelt att manipulera resultatet i de här undersökningarna”, enligt Nordberg.

Han har uppenbarligen inte förstått vad Åland Gallup är. Att det är något som ”sker på sociala medier” är helt fel. För att delta i gallupen krävs ett mobiltelefonnummer och tillgång till en dator, smarttelefon eller läsplatta. Ingenting annat. Det rimliga borde vara att ett politiskt parti som lämnar in budgetmotioner tar reda på hur verkligheten ser ut innan de ger sig i kast med att beskriva den.

Det Nordberg troligtvis vill kritisera är att Åland Gallup är självrekryterande, det vill säga att inget urval görs på förhand. Det går delvis att kompensera för genom så kallad viktning – det vill säga att alla svar inte är lika betydelsefulla, vilket alla opinionsmätningar (inklusive Åland Gallup) tillämpar.

Moderaterna och Nordberg menar att en enstaka undersökning kan manipuleras, vilket ju är helt rätt. Han minns kanske när tidningen Åland försökte sig på att mäta opinionen innan valet och indirekt berättade hur deltagarna kunde rösta flera gånger. Resultatet blev den gången att Centern skulle vinna valet och bli tio procentenheter större än Liberalerna, vilket ju var helknasigt. Obunden samling skulle också enligt tidningen Ålands pejling få sju mandat, moderaterna sex mandat och socialdemokraterna bara tre mandat.

Fel, fel, fel – för att citera Brasse Brändström.

Åland Gallup hade förvisso också fel jämfört med valresultatet, och mätningen har givetvis metodologiska utmaningar. Sista gallupen innan valet, som slog ihop de tre senaste mätningarna för att få ett mer stabilt underlag, var faktiskt mest träffsäker vad gäller MSÅ. Mest bommade Åland Gallup på Liberalerna, som undervärderades med sex procentenheter i mätningen. I övrigt var skillnaden mellan den sista gallupen och valresultatet mellan två och tre procentenheter vad gäller de övriga partierna. Inte så bra som man hade önskat, men inte heller jättedåligt med tanke på hur litet underlag som Åland ändå har.

Vad gäller bristerna så bör man vara så transparent som möjligt. Nyligen har Nyan i redovisningen av gallupresultaten möjliggjort för er läsare att på hemsidan själva jämföra alla resultat sedan valet för att se trenderna.

LÄS OCKSÅ

Men faktum är att också riktiga opinionsundersökningar det senaste årtiondet har haft svårt att pricka rätt. Ett tydligt exempel är världseliten i opinionsmätningar som tre gånger i rad har misslyckats i det amerikanska presidentvalet. Seth Stephens-Davidowitz, en amerikansk datavetare och författare med ett förflutet på Google, förklarar problemen med opinionsundersökningar i The Economist. Enligt honom är svarsfrekvensen låg och många svarar inte sanningsenligt. Han menar att informationen som samlas in via till exempel sökmotorn Google bättre återspeglar väljaropinionen än traditionella metoder.

Med det sagt är traditionella undersökningar inte överflödiga. För även om de inte prickar exakt rätt så beskriver de ändå politiska strömningar.

Om Åsub får i uppdrag att göra en undersökning enligt Moderaternas modell görs urvalet på ett annat sätt, vilket säkerligen ger ett bättre underlag. Men att nå upp till 1 000 respondenter blir arbetsdrygt och därför dyrt. Göran Djupsund, professor emeritus i statskunskap, beskrev 2019 i Nya Åland utmaningarna med att få folk att svara i traditionella opinionsundersökningar. Djupsund menar att SOM-institutet i Göteborg skickar ut elva påminnelser (per brev plus att de ringer upp respondenterna) för att få upp svarsprocenten. På grund av kostnaden har de flesta institut i dag istället kombinerat ett slumpmässigt urval med nätbaserade undersökningar – där den som vill får delta – för att få ett tillräckligt urval.

Och även om man lyckas få ett bra underlag så har man ändå bara skapat sig en ögonblicksbild av väljaropinionen. Hur länge är en sådan undersökning aktuell? En månad? Två? Till nästa politiska utspel eller skandal?

Ska Åsub åläggas att göra en väljarundersökning borde den därför göras med kortare intervall än ett år i taget.

Moderaterna menar att det är enkelt att göra ett väsentligt mycket bättre jobb än Åland Gallup. Det stämmer inte.

Att Åsub skulle åläggas att göra en undersökning är förstås välkommet. Men det finns inga garantier för att den bättre återspeglar verkligheten än den mätning som finns i dag, i alla fall inte över tid.