SÖK
MENY
Oppositionen har rätt om sjukdomskostnads-avdraget
Att slopa sjukdomskostnadsavdraget utan att ha ersättande förslag klara är att göra det onödigt svårt för sig, landskapsregeringen. Det hade varit lättare att motivera om en lista med kompenserande åtgärder hade kunnat presenteras samtidigt.
Regeringens förslag att slopa sjukdomskostnadsavdraget fick hård kritik i lagtinget i måndags. Samma dag redde Nyan ut att de som betalar mycket i skatt och har höga sjukdomskostnader har mest att tjäna på avdraget. En låginkomsttagare som av förklarliga skäl inte betalar lika många euro i skatt tjänar mindre på avdraget än till exempel en pensionär eller förmånstagare som har högre skatt. Att regeringen tar av fattiga och sjuka, är dock en sanning med viss modifikation.
2022 ansökte 9 700 personer om avdrag för totalt 5,6 miljoner euro i sjukdomskostnader. Observera att det inte är avdraget i sig, utan kostnaderna som redovisas i texten.
595 personer som tjänade mellan 0 och 15 000 euro gjorde avdrag i beskattningen 2022. Sammanlagt hade de 422 644 euro i kostnader. Alltså en snittkostnad på 710 euro (de som tjänar under 15 000 euro får dra av hela summan för sjukkostnader i beskattningen, för övriga gäller hälften).
Absolut flest av de som gjorde avdrag tjänade mellan 20 000 och 40 000 euro – 4 915 personer. Deras sjukdomskostnad per person var 567 euro, vilket ger en totalsumma på nästan 2,8 miljoner euro.
De som tjänade mellan 40 000 och 75 000 euro, 3 319 personer, ville göra avdrag för 1,8 miljoner i sjukdomskostnader. Det ger ett snitt på 550 euro per person.
De som tjänade över 75 000 euro tjänade näst mest på avdraget – 649 euro per person.
Det man kan säga är att sjukdomskostnadsavdraget betyder mycket för de låginkomsttagare som utnyttjar det. Men de är relativt få. Mellan 2014 och 2022 handlar det om 1 026 personer per år i genomsnitt.
De flesta som utnyttjar avdraget är medelinkomsttagare, de har också sammanlagt de högsta kostnaderna. Och det går säkert att argumentera för att en som tjänar 40 000 euro i året ska kunna betala sina egna sjukdomskostnader. Det är inte lika givet om det istället handlar om en person med inkomster på 20 000, alltså en lön på under 1 700 euro i månaden före skatt.
För många är de där extra hundralapparna ett välkommet tillskott i plånboken. Det handlar inte heller bara om kostnader för glasögon och mediciner – till exempel privata läkarbesök blir dyrare. Enligt Åsub gjordes 26 826 besök till den privata tandvården 2022. Det är dubbelt så många som gick till den allmänna tandvården, och då räknas 3 800 besök av personer under 18 år in.
Munhälsans effekter på den allmänna hälsan är väldokumenterade. En dålig munhälsa ökar riskerna för bland annat cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och benskörhet. Om färre får tandvård på grund av kostnaderna drabbar det både människor och landskapets ekonomi i det långa loppet.
Det finns också andra grupper som drabbas. Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) lyfte i lagtingsdebatten de som bor på så kallat effektiverat serviceboende (ESB) som nu får dra av en del av de betydande boende- och medicinkostnaderna. Hur blir det med dem nu?
Landskapsregeringen å sin sida aviserar kompensation i form av andra förslag. Det som har nämnts är bland annat högre stödnivåer, översyn av patient- och klientavgifter och högkostnadsskyddet. Men ingenting är bestämt än. Landskapsregeringen borde ha presenterat de förslagen samtidigt.
Det finns säkert vettigare sätt att använda skattepengarna på än att låta över 4 000 personer som tjänar mer än 40 000 euro per år dra av i beskattningen för sjukdomskostnader. Dessutom verkar avdraget vara överdrivet byråkratiskt och dessutom rättsosäkert.
Men att ta bort en förmån (även om den inte försvinner direkt) och säga att något lika bra, om inte bättre, kommer senare är att utsätta sig för kritik i onödan. Debatten, och ålänningarnas uppfattning, hade mått bra av att se de två alternativen bredvid varandra: sjukdomskostnadsavdraget och de kompenserande förslagen. Som det ser ut nu blir det bara sämre för ålänningarna.
Nu är det upp till bevis, landskapsregeringen.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
