SÖK
MENY
Oroväckande nedgång för den ekologiska maten
I krassa ekonomiska tider blir folk tvungna att kompromissa med matkorgen. Därför minskar nu försäljningen av ekologisk mat efter tio år av uppgång.Det kan få stora följder för den biologiska mångfalden och miljöarbetet.
När matpriserna ökar väljer allt fler bort de ekologiska varorna. I Finland sjönk den ekologiska försäljningen förra året med 8 procent, i Sverige minskade den med 6,3 procent. Många ekoproducenter blir nu tvungna att sadla om till konventionellt.
”Det lönar sig inte”, säger driftchefen Anna Danielsson på Lantbruket Högestad & Christinehof på Österlen till Dagens Nyheter. Högestad är Skånes största skogs- och lantbruksverksamhet och en av de gårdar som nu ställer om från ekologiskt bruk.
Det är tyvärr en kortsiktig lösning. En minskning av det ekologiska lantbruket innebär en högre miljönota i slutändan.
Ekologisk odling har som målsättning att gynna biologisk mångfald och förbättra jordkvaliteten. Man sätter stort fokus på djurvälfärd med möjlighet till artspecifikt beteende och grödor produceras utan kemiska bekämpningsmedel och tillsatt konstgödsel. Just bekämpningsmedel och konstgödsel har konstaterats vara drivande faktorer i utrotningen av insekter (en katastrof för världens ekosystem) tillsammans med intensivt jordbruk och den globala uppvärmningen. EU har i sin gröna giv slagit fast att år 2030 ska 25 procent av all jordbruksmark i Europa användas till ekologisk odling, som ett led i att utveckla ett hållbart matsystem inom unionen.
Ekologiskt lantbruk ger också krisberedskapen en buffert, då man kan producera mat i lokala kretslopp med lägre importberoende av exempelvis konstgödsel.
Ekomaten slåss dock mot fördomar och allmänt kunskapsglapp kring ekosystem och hållbarhet på bred skala. Det är därför både tröttsamt och uppseendeväckande att Expressens ledarredaktion i dagarna valt att raljera kring ekomatens nedgång under rubriken ”Hurra, inflationen tar kål på ekomaten”. Ledarredaktionens premiss är att det är ett resursslöseri att odla ekologiskt då det ger mindre skördar. De citerar samma Danielsson från DN som säger: ”Har vi råd med femtioprocentiga skördar på våra jordar, när det är en begränsad naturresurs?”. De väljer dock att inte ta med fortsättningen: Johanna Spångberg, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet som konstaterar att man inte kan stirra sig blind på skördmängd.
”Man måste titta på andra aspekter än bara produktionen. Vi har jordar som utarmas. Om vi förstör jordarna och minskar den biologiska mångfalden så är det också ett problem.”
Om vi inte har bördiga jordar i framtiden så har vi inga möjligheter att odla något över huvudtaget. Det bör också nämnas att det stora problemet idag inte är att vi inte producerar tillräckligt med mat, utan att så mycket slängs bort och fördelas orättvist över världen.
Men det är svårt att tänka långsiktigt och hållbart när det råder kris och inflation. Enligt en färsk konsumentundersökning säger strax över hälften av finländarna att de stigande matpriserna påverkar hur ansvarsfulla val de kan göra när de handlar. Mest sjönk den ekologiska försäljningen förra året inom färskt kött, köttprodukter, grönsaker, växtbaserade drycker och bryggprodukter. Undantag från den trenden är barnmat, flingor och gryn. Därför vore det viktigt enligt förbundet Pro Luomo (pro-eko) att ekologisk mat skulle ha ett starkt fotfäste inom den offentliga sektorn och i professionella kök, så att primärproduktion och förädlingsindustrin vågar satsa på ekologiskt.
Ja, priserna har stigit på det mesta. Marginalerna är tajta för många. Men det tål att tänka på i mataffären hurudan matförsörjning vi vill se i framtiden och fundera över om man kan prioritera därefter. Kanske skära ner på kött och halvfabrikat, tillaga så mycket som möjligt från grunden och göra storkok. För vill vi ha ekologiska alternativ att tillgå så måste vi också prioritera dem i mån av möjlighet. Det som inte efterfrågas kommer till slut dessvärre att försvinna. Och risken är att det ekologiska lantbruket försvinner i samma veva.
