DELA
Foto: Joakim Holmström

Östersjön är värd att satsa på

Östersjön kan återigen bli ett rent hav. Vi vet, tack vare forskningen, vad som ska göras och hur det ska göras. Därför är det frustrerande hur små framstegen är.

Har du tvekat inför bad i sommar på grund av algblomningen? Har du undrat hur mycket fisk du egentligen borde äta på grund av miljögifterna? Du är troligtvis inte ensam. Under sommarmånaderna märks det som allra tydligast hur beroende vi är av havet. I dag, på Östersjöns dag, finns anledning att uppmärksamma vad som krävs för att vi i framtiden ska kunna leva vid och av ett friskt hav.

Östersjön brukar kallas för ett av världens mest förorenade hav. Och den bittra sanningen är att läget inte förbättras. Oavsett vilka parametrar man utgår ifrån så är betyget underkänt: minskande biologisk mångfald, övergödning, syrefria bottnar, uttaget av fisk och förekomsten av miljöfarliga ämnen – när kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (Helcom) ifjol publicerade sin tredje helhetsutvärdering av Östersjöns tillstånd visade den att inga, eller enbart små, framsteg har gjorts mellan 2016 och 2021. Vårt bräckliga havsekosystem är dessutom dåligt rustat att stå emot nya påfrestningar. Klimatförändringen riskerar att förvärra läget – bland annat genom stigande vattentemperaturer och en minskad artrikedom.

Men det finns goda nyheter: vi vet vad som orsakar problemen. Östersjön är troligtvis ett av de haven i världen vi vet mest om. Vi vet också vad som behöver göras för att vända utvecklingen. Näringsbelastningen måste minska, fiskbestånden måste stärkas och halterna av miljögifter måste ner. Tack vare forskningen vet vi också hur det ska göras.

Den allra bästa nyheten är att åtgärder som faktiskt genomförs ger resultat. De länder som gränsar till Östersjön har gått med på att förbättra havets tillstånd. Exempelvis har näringsutsläppen minskat tack vare att länderna bestämt sig för att begränsa dem. Samma sak gäller skyddet av marina miljöer: mer natur är skyddad än tidigare tack vare politiska beslut.

Problemet är i stället att långt ifrån allt som krävs faktiskt görs. Enligt Johanna Fox vid Världsnaturfondens Östersjöprogram i Sverige är det bara en fjärdedel av de nationella åtgärderna som faktiskt omsätts i praktiken. I en intervju med Hufvudstadsbladet ifjol menar Fox att det som behövs är mer press på medlemsländerna för att leva upp till sina löften.

Samma sak gäller förstås för oss lokalt. Även om Helcoms genomgång visar att Ålands hav klarar sig bättre än många andra delar så brottas vi med samma problem.

Om vi lyckas kan kommande generationer få ett renare hav. Det finns dessutom en ekonomisk vinning på sikt. Ett Östersjön i bra skick fram till 2040 skulle enligt Helcom vara värt 5,6 miljarder euro per år för alla som bor i Östersjöregionen. Turism- och besöksnäringen i länderna runt Östersjön omsätter nästan 34 miljarder euro per år. Även om en del turister lockas till vår del av världen av andra anledningar än havet så påverkar miljön hela upplevelsen. Det vet varje människa som på väg mot ett dopp i havet som har tvingats stanna på strandkanten för att stirra på algsörjan. Räknar man dessutom in så kallade ekosystemtjänster som havet bidrar med (till exempel havets förmåga att producera fisk och binda koldioxid) så ökar det faktiska värdet mycket mer.

Forskningen har lyckats identifiera problemen, lösningarna och metoderna för ett renare hav. Och beslutsfattarna har kommit överens om att följa råden. Ändå sker förändringen i en frustrerande långsam takt. Det stora problemet verkar vara oviljan att satsa pengar i något som inte ger omedelbart resultat. Men som Jannica Haldin, biträdande generalsekreterare vid Helcom, uttryckte det i Hufvudstadsbladet ifjol:

”Det kostar en hel del, men vi vet att det kostar ännu mer att låta bli”.

I världens rikaste del har vi definitivt inte råd att vara dumsnåla. Östersjön är värd att satsa på.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp