DELA
Foto: Stefan Öhberg
Lantrådet Veronica Thörnroos (C) blev både förvånad och upprörd över Stellan Egelands (Ob) uttalande i talarstolen. Frågan är vem som vann striden mellan regeringen och Obunden samling.

Otydlig linje av Obunden samling

Obunden samling gick ut i strid mot regeringen i förra veckan, men det blev kapitulation nästan omedelbart.Både regeringskollegorna och de egna väljarna borde vara upprörda över utspelet.

Det är begripligt att ett parti med ett så oxymoroniskt namn som Obunden samling inte kan förväntas ha en totalt enhetlig linje i alla frågor. Men som del i ett regeringsunderlag bör man vara så samstämmig att man åtminstone vet om man ska ställa sig bakom en regering eller inte.

Marcus Måtar tog ton för att partiet inte står bakom regeringens budgetförslag förra veckan. Det var lätt att få intrycket att Ob menade allvar.

Även efter att lantrådet Veronica Thörnroos (C) tvingades ha ett möte med Obundna fortsatte kritiken från talarstolen, då av Stellan Egeland – riktat mot jämställdhetsarbetet.

Men Obunden samling menade visst inte allvar. För när lantrådet återigen fick ta en olydig samling i örat efter jämställdhetsutspelet så ångrade de sig och backade från sina hårda ord, i alla fall som grupp.

Thörnroos bemötte utspelen genom att hänvisa till regeringsprogrammet och den gemensamma värdegrunden som utgångspunkt för ett fortsatt samarbete. Den värdegrunden har alltså Ob återigen fått skriva under på.

Frågan är förstås vad det betyder.

De åsikter som uttalades förra veckan i lagtinget har inte ändrats över helgen. Inte heller ambitionen att uttrycka dem. Stellan Egeland förtydligar i dag på insändarplats att han inte backar från sina uttalanden, men han står bakom regeringsprogrammets skrivelser.

Om lantrådet hade menat allvar med sina uttalanden om värdegrund hade det inte räckt för henne att fösa in Ob i leden igen med luddiga löften. Kontentan är att de fyra Ob-mandaten är viktigare för regeringen än den gemensamma värdegrunden. För lantrådet tycks partiet vara en oemotståndlig samling.

De som röstade på partiet för löften om pengar till kommunerna, ifrågasättandet av jämställdhetspolitiken och att hålla hårt i pengarna borde vara upprörda. De ledande politikerna valde att prioritera de egna personliga positionerna i maktens korridorer framom väljarnas intressen genom att backa. Väljarna hade nog hoppats på en oförställd men okrönt, snarare än en oförarglig, samling.

Det hade förstås blivit mindre tydligt om partiet inte hade gått ut stenhårt i debatten för att sedan backa när det blev skarpt läge.

De övriga regeringspartierna borde också vara upprörda. För dem signalerar utspelen en opålitlig samling. Att överraska sina kollegor med svidande kritik i offentligheten, utan att ha fört diskussionerna vid förhandlingsbordet är skäl nog att ifrågasätta partiets regeringsduglighet, vilket vice lantrådet även gjorde. Man får verkligen hoppas att resten av regeringspartierna ser till att jämställdhetsarbetet löper vidare, för det behövs.

Enligt Ålands statistik– och utredningsbyrå, Åsub, uppger varannan ung kvinna att hon har varit utsatt för våld i nära relationer. Unga kvinnor upplevde mera psykiskt och fysiskt våld än män. Det är Åsub-statistik som har inkluderats i budgetens jämställdhetsbilaga. Vad gäller sexuellt våld så var det bara kvinnor som hade rapporterat sina upplevelser.

Bland de 40 som tjänade bäst på Åland ifjol var fem kvinnor, tio män kom före den första kvinnan. Kvinnorna har dessutom blivit färre i skattetoppen.

Jämställdhetsarbetets mål är att skapa rättvisa förutsättningar. Därför behövs insatser för att bygga bort de hinder som finns, istället för att cementera fast dem och peka på individuella förklaringar.

Ett bra exempel är den jämställdhetsbonusen som slopades av nuvarande regering. De partier som lyckades ställa upp minst lika många kvinnor som män på sina listor fick också in betydligt fler kvinnor. I Obunden samling var resultatet 4-0 till killarna.

I regeringsprogrammet står följande: ”I det moderna samhället är jämställdheten en grundpelare. Ålands landskapsregering tillämpar nolltolerans mot alla former av diskriminering. Landskapsregeringen har utarbetat en strategi för nolltolerans mot våld i nära relationer 2020–2030.”

Och det verkar ju Obunden samling också nu tycka, eller?

 

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp