SÖK
MENY
På tiden att Fanny Sundström äras
För 79 år sedan gick en åländsk legend ur tiden på denna dag. Hon brukar kallas den okrönta drottningen av Åland. I höstas lades fram ett förslag om ett konstverk i hennes ära, som nu ser ut att bli verklighet – inte en dag för tidigt.
Första kvinnan i landstinget. En visionär, kulturivrare och kvinnokämpe.
”Hon skådade långt, då hon tog initiativ, och med sin okuvliga energi och arbetsförmåga blev hon på olika kulturella och samhälleliga områden en ledare av ovanliga mått.”
Så står det i Fanny Sundströms minnesruna, skriven av Hedvig Bjurström. På dagen för 79 år sedan dog Sundström.
I dag delas stipendier ut i hennes ära och hon nämns ofta i Martha-sammanhang, där hon var ordförande under en lång tid. Men det är kanske få som ändå riktigt förstår vilken okuvlig kraft Fanny Sundström verkligen var, och hur mycket hon gjorde för Åland.
Sundström föddes i Träsk i Sund på Åland den 14 september 1883 i en känd kaptensfamilj. Hon var tydligen den tredje dottern att bära namnet Fanny, de tidigare två hade dött.
”Jag skulle uträtta saker för oss alla tre”, säger hon, gestaltad av Therese Karlsson, i pjäsen ”Fanny och de 45 första” som sattes upp i maj förra året.
Och det gör hon. Hon tar studenten och arbetar sedan som lärare i Sankt Petersburg, där hon även smugglar dokument till människor som fängslats i kampen för ett självständigt Finland. Hon flyttar sedan till Helsingfors och spås en lysande politisk framtid, men så dör brodern och bonden August. Då återvänder Fanny hem till Åland för att ta över ena halvan av släktgården. Samtidigt blir hon husmor och föreståndarinna vid Ålands folkhögskola.
Hon gjorde gården Guttorp till en modern modellgård. Hon tog också stor plats i samhällsdebatten och blev den första kvinnan invald i landstinget 1922 och var länge dess enda kvinnliga ledamot.
Fannys politiska hjärtefrågor var samhällsförbättring och i synnerhet kvinnornas och husmödrarnas ställning på landsbygden.
Hon var en av eldsjälarna bakom att återskapa folkdräkterna på Åland. Hon var inblandad då Ålands museum grundades, blott 23 år gammal. Inom ramarna för marthaarbetet tog hon initiativ till Ålands hemslöjdsskola.
Hon vigde sitt liv åt samhällets tjänst.
Forskarna Anna Sundelin och Mats Wickström är just nu i färd med att kartlägga den orädda pionjärens liv för en bok, men det har inte varit allt för lätt att hitta information av det mer personliga slaget.
”Fanny tänkte kanske inte lika mycket på sitt eftermäle som stormännen. Men vi har lyckats lokalisera några brev som hon skickade till andra, där man får höra hennes röst. Det finns ett där hon våndar sig över rollen hon hade. Det var nog inte alltid så lätt att vara Ålands okrönte drottning”, säger Mats Wickström till Marthabladet.
Fanny Sundström kanske inte tänkte själv så mycket på sitt eftermäle, men det borde vi istället göra. Förra hösten lämnade en grupp lagtingsledamöter in en skrivelse för att få till ett konstverk föreställande henne på synlig plats i Ålands lagting.
Det ser nu ut att bli verklighet. Vi får hoppas att på 80-årsdagen av Fanny Sundströms död nästa år så har hon tagit sin rättmätiga plats i lagtingets konstsamling.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
