DELA
Foto: Stefan Öhberg
Politikerna pratar gärna om de fina visionerna med storskalig vindkraft. Men satsas resurserna som krävs?

Politisk handlingskraft krävs för vindparkerna

Det verkar finnas en klar majoritet i landskapsregeringen och lagtinget för den storskaliga vindkraftssatsning som det offentliga Åland nu vill vara med i.
Så varför gör man inte det som krävs?

I den politiska diskussionen kring den storskaliga vindkraften låter politiker förstå att det handlar om stora visioner med historiska proportioner. Åland kan bli bas för en av världens största vindparker, en satsning i mångmiljardklassen som kan skapa direkta intäkter till landskapet (siffran 200 miljoner euro har nämnts) och förhoppningsvis många åländska arbetstillfällen.

Men då måste man vara ”i första vågen” innan jättarna drar vidare till mer lukrativa jaktmarker. Det gäller att ha en plan för satsningar i den infrastruktur som krävs och att kunna tillhandahålla effektiva tillståndsprocesser.

Därför blir diskrepansen iögonfallande när man läser intervjun med Helena Boman, sektionschef för miljöenheten vid ÅMHM, i gårdagens Nya Åland. 3,5 personer arbetar med tillstånd och nu äskar myndigheten om pengar för en (1) miljöinspektörstjänst till. ÅMHM är en kroniskt underbemannad myndighet som ska hinna med allt fler arbetsuppgifter. Samtidigt som myndigheten inte vill vara en bromskloss i satsningen på vindparker så beskriver Helena Boman tillvaron som att samtliga tjänstemän redan idag överhopas av ärenden. Nu ska myndigheten också bedöma miljökonsekvenser för en av världens största vindparker med deadline 2024.

Man undrar onekligen hur det ska gå till.

Av debatten att döma har politikerna förstått vad som gäller: gigantiska projekt för enorma summor pengar. Så vad har landskapet gjort för att se till att vindkraftsparkerna faktiskt byggs här? Man har utarbetat en havsplan och så har man i egenskap av fastighetsägare tillåtit sondering av vattenområden för eventuella parkbyggen. Landskapet har också givit två tjänstemän i uppdrag att arbeta med Sunnanvind, ett av de stora områdena man nu drömmer om. Helena Boman verkar dock inte ha märkt av entusiasmen.

– Vi upplever inte att vi fått något gensvar från politiken.

ÅMHM:s önskemål är troligtvis så modesta av en anledning: nämligen rädslan för att beskedet från politikerna blir ”ni får klara er med befintliga resurser”. Men om regeringen är seriös i sina visioner så borde ÅMHM få minst tre personer till som kan arbeta med miljökonsekvensbeskrivningar som ju är nödvändiga för att de här projekten ska kunna förverkligas. En person per aktör som lämnar in ansökan, verkar vara drömmen för ÅMHM. Det borde ju inte vara något snack om saken. De här personerna borde ju faktiskt ha anställts redan.

2024 har åtminstone ett av vindkraftsbolagen som gräns för tillstånden. I december får ÅMHM veta om ytterligare en miljöinspektör får tillsättas. Då har man ett år på sig att hitta rätt kompetens, få den nya inspektören inkörd i myndighetens rutiner och att utföra själva jobbet med tillståndsprocessen.

Frustrationen växer förklarligt nog hos vindkraftsbolagen. OX2:s Ålandschef Anders Wiklund har till och med föreslagit att bolaget kan betala för tjänsten i form av avgifter. Pengarna finns – men att tappa tempo är desto allvarligare, enligt honom.

Om politikerna menar allvar och faktiskt ser potentiella inkomster i hundramiljonersklassen till Åland vore ytterligare 2-3 personer till ÅMHM en otroligt billig investering. Och just nu tycks debatten mest handla om hur man ska se till hur satsningen kan gynna Åland.

Men, och här kommer en viktig poäng, om de bolag som är beredda att plöja ner hundratals miljoner euro i vindkraft kan förverkliga sina parker på andra ställen snabbare och smidigare så lär bolagen snabbt lägga om och strunta i Åland helt och hållet.

Vindkraftsbolagen är inga välgörenhetsorganisationer som sitter och väntar tills den åländska byråkratin har kommit i kapp. För dem gäller det att sätta pengarna på ställen där de ger avkastning. Det är slutmålet och det ska vi inte vara naiva inför.

– Vi äskar inte om pengar till nya gardiner, det handlar om lagstadgade arbetsuppgifter, resurser som vi behöver för att klara vårt uppdrag, säger Boman i gårdagens Nya Åland.

Om vindkraftsvisionärerna faktiskt vill ha den här satsningen är det dags att de börjar lyssna.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp