SÖK
MENY
Prioritera reformarbetet nu – landskapsregeringen
Landskapets ekonomi är friserad av extra Paf-pengar, övergångspengar mellan de ekonomiska systemen och ett bortlämnat elhybridskadestånd. Om börsen dras åt de kommande åren blir det tydligt att nästa regering måste prioritera reformer för att slippa skära i ålänningarnas välfärd.
I torsdags förra veckan presenterade landskapsregeringen sitt budgetförslag för 2024. Resultatet blir cirka 15 miljoner minus på sista raden, en siffra som finansminister Roger Höglund var hyfsat nöjd med.
– Det är inte bra, men det är inte total katastrof. Jag var beredd på sämre siffror. Men det är inte hållbart i längden, för efter några år är kassan slut.
Höglund erkänner också behovet av att lägga om ekonomin i landskapet:
– Man måste börja jobba strukturerat så att man når kostnadsinbesparingar.
Måste börja? Man kan fråga sig vad man har väntat på?
Men de senaste åren har varit hyfsad goda om man ser till ekonomin. Enligt insatta källor har landskapets intäkter tack vare övergången till det nya ekonomiska systemet och tack vare de Paf-pengar som har reserverats till tredje sektorns framtida behov (men som ändå går in i själva kassan) gett landskapets ekonomi en boost. Det är en delförklaring till att man inte har behövt gå till banken för att låna för driften.
De 15 miljoner som landskapet beräknas gå på minus nästa år ska ställas i relation till ett skadestånd för avtalsbrottet av elhybriden som enligt Ålands tingsrätt landade på 10,5 miljoner euro. Räntorna, om domen står sig, gör att summan stiger för varje dag som går varför det är troligt att resultatet blir ännu sämre än budgeten visar.
Det har varit pandemi, krig och energikris med en rusande inflation. Allt har såklart haft en inverkan på landskapets politik och ekonomi. Och regeringen Thörnroos har fått till stånd ett nytt ramverk som från och med kommande mandatperiod ska bidra till att kontrollera kostnaderna för det offentliga Åland. Men ramverket är på inget sätt en universallösning för att få ordning i ekonomi – för det krävs tuffa politiska beslut.
Trots att regeringen inte har behövt gå till banken betyder det inte att landskapet är skuldfritt. Det finns stora skulder i digitaliseringsarbetet, skärgårdstrafiken, den gröna omställningen, en hel del stora lagstiftningspaket står på kö och en fastighetsskuld där bland annat sjukvårdens behov av nya lokaler blir allt mer akut.
Även om man rullar på i dagens hjulspår, till och med sparar in lite här och där på driften, så lär nästa landskapsregering inte få kontroll över underskottet enbart med osthyvelsprincipen.
De ekonomiska framtidsutsikterna ser mer besvärliga ut nu än de har varit de senaste åren. Inga puckelpengar tack vare bytet av ekonomiskt system är att vänta. Lägg då till ett eventuellt skadestånd och, om landskapet inte fortsätter nuvarande regerings policy med att plocka ur Paf-pengar lite som det passar, inte lika stora uttag från det allmännyttiga spelbolaget.
Det här vet förstås regeringssonderare Katrin Sjögren (Lib). I lördagens Nya Åland menar hon att Åland inte är långt ifrån att låna till driften. Och det spelar säkert en viktig roll i den pågående regeringsbildningen. Det finns två viktiga komponenter i förhandlingarna: hur partierna ser på ekonomin och reformerna. Målsättningen att ha en budget i balans 2030, vilket var en av frågorna i Liberalernas frågebatteri och därför rimligtvis måste anses vara en målsättning, är en klok målbild. Precis som Edvard Johansson, professor i nationalekonomi, säger i gårdagens Nyan går det inte att vända den offentliga ekonomin på bara några år. Det kräver långsiktighet. Långsiktighet ska dock inte förväxlas med långsamhet. För det är snart bara sex år kvar till 2030.
Det finns förstås olika sätt att ta sig till en budget i balans: att skära, att effektivisera och att reformera. Alla sätt lär behövas om man ska uppnå en budget i balans, men de flesta är nog överens om att det första alternativet är det minst lockande.
Och det ekonomiska läget är så bra ännu att man inte behöver tokspara. Likviditeten, alltså hur mycket pengar landskapet ännu har i kassan, är cirka 90 miljoner euro. Det ger utrymme för satsningar – nu. Satsningar på reformer som på sikt kan få ner kostnaderna.
Förhoppningsvis är nästa regering lite mer offensiv i sitt reformarbete än nuvarande regering – främst för att ge ålänningarna så bra service som möjligt, men också för att agera medan det fortfarande finns ett handlingsutrymme i budgeten. Så att man inte om två mandatperioder när plånboken är betydligt mycket tunnare istället behöver fokusera på att skära i välfärden.
Prioritera reformarbetet – medan utrymmet fortfarande finns.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
