Räcker lagen för att skydda barnen?
Tidningen Dagens Nyheter har nyligen skildrat den svenska nätsajten Dumpens på vissa sätt problematiska jakt på pedofiler. Mot bakgrund av att det enligt forskningen finns 40 000 pedofiler i Finland, kan en lagändring öka skyddet för barn i både Finland och Sverige?
Reportaget i DN är svåruthärdligt att läsa. För det finns skrämmande många män som sexuellt åtrår barn. En Sifoundersökning från 2018 visar att över hälften av alla svenska flickor under 15 år någon gång utsatts för sexuella närmanden av vuxna på nätet.
Den forne höjdhopparen Patrik Sjöberg och nätaktivisten Sara Nilsson är ”pedofiljägare” och vet allt om dessa män. Deras avslöjar-sajt Dumpen har anställda ”fiskare” som utger sig för att vara barn på nätet. Fiskarna rör sig i virtuella världar där barn och vuxna interagerar – spelsajter och liknande – och låter sig ”groomas”, alltså uppvaktas av de vuxna.
Det är fasansfullt att ta del av vad männen är ute efter. En del vill ha sex med barn som är så små de inte själva kan kommunicera. I de fallen spelar fiskarna vuxna anhöriga villiga att sälja sina småttingar. Männen undrar vilken möjlighet det finns till penetration. Någon har låtit sy upp stayups och raffset för mycket små kroppar. En annan undrar: är det okej att stoppa en kudde i munnen på barnet, så att inte skriken hörs?
Vad de potentiella pedofilerna inte vet är att det är DE som groomas, av fiskaren. Börjar de skicka snoppbilder och önskemål om sexuella tjänster stämmer fiskaren träff med dem. Men på mötesplatsen står sedan inget barn, utan Sjöberg och Nilsson med kamerorna redo. Männen konfronteras på video. Deras namn, meddelanden och snoppar publiceras sedan på Dumpen.
Efter det är deras vardagsanonymitet förintad. Sjöbergs och Nilssons sajt har snart 170 000 följare på Facebook och över 50 000 på Instagram. Enligt DN når deras konfrontationer hundratusentals Tiktok-användare.
Det är nästan omöjligt att känna något annat än avsky för de avslöjade, även när de (vilket hänt ett par gånger) tagit livet av sig efter att ha exponerats. Men DN-reportaget gräver djupare, och berättar också om Lucas. Då blir det komplicerat.
För Lucas frånskilda pappa exponerades av Dumpen. Hans fotbollsklubb har sagt att hans pappa inte får ta honom till träningarna längre. Föräldern till en av hans klasskamrater har hotat med att sätta upp bilder på pappan överallt runt skolan. Och rektorn i Lucas skola tycker att han borde byta till ett annat lågstadium.
Lucas äter knappt längre. Han har börjat sova i sin mammas säng igen. Han har alltid en hink med sig, ifall han skulle börja kräkas.
Sexövergrepp mot barn sätter livslånga spår hos offren. Men även Lucas är traumatiserad för livet.
Det juridiska läget kring Dumpens verksamhet är snårigt. De exponerade männen har inte begått något brott. Deras försök att köpa sex från barn är, som det heter på juristers fackspråk, ”otjänligt” – det fanns ju inget verkligt barn inblandat, så det förelåg aldrig någon risk för fullbordat brott, enligt såväl svensk som finländsk lagstiftning.
Vi har alltså en situation där pedofiler försöker begå allvarliga brott utan att kunna lagföras, och en privat verksamhet som – visserligen med ett behjärtansvärt syfte – bedriver sin syssla så nitiskt att människor som inte själva gjort något far outsägligt illa.
Sannerligen en trång farled att navigera i.
Det finns ännu ingen Dumpen i Finland. Men det finns runt 40 000 pedofiler i Finland, enligt forskning från Åbo Akademi. Det betyder att ett förfärande antal finländska barn löper risk att utsättas för brott. Som lagen ser ut nu måste polisen vänta på att ett barn verkligen kommer till skada innan de kan ingripa. Det är stötande.
I Storbritannien har det sedan länge varit olagligt att försöka köpa sex av barn, även när försöket är otjänligt. Det har lett till framväxten av brittiska pedofiljägarorganisationer som i stället för att hänga ut förövarna lämnar över ärendet, med bevisning och allt, till polisen och rättsväsendet. Även polisen själva får numera bedriva jakt på nätet.
Det har flera fördelar. Förövarnas familjer och barn förskonas från en skam som inte är deras, och förövarna får möjlighet att under avtjänandet av straffet också få vård, så att återfallsfrekvensen sjunker (den är annars deprimerande hög vid denna typ av brott).
Finland fick en ny sexualbrottslag 2023, som bland annat skärpte och förtydligade vad som gäller vid sexbrott mot barn. Men kanske borde vi inte stanna där? Kanske borde rättsprincipen om tjänliga och otjänliga försök genombrytas, så att även otjänliga försök att köpa sex av barn kriminaliseras.
I Sverige diskuteras saken redan. Om Finland gick i bräschen vore mycket vunnet.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.