SÖK
MENY
Rädda våra svampnätverk – annars ligger vi illa till
Kantareller och Karl-Johan. Matsvampar må vara delikatesser, men svampvärlden är så mycket större och nyttigare än det som landar på tallriken.Svamparnas komplexa nätverk är en av vetenskapens nya fronter och är en underjordisk värld i behov av beskydd.
De senaste veckorna har det varit svårt att inte se en svamp i det sociala medieflödet. Det är ett ovanligt bra svampår och mången ålänning har fyndat korgar fulla med skogens skatter. Men visste du att de svampar vi plockar egentligen bara är kroppar och att största delen av svampvärlden finns under jorden?
En liten kantarell kan vara väl undangömd i mossan, men den är i sin tur kopplad till tusentals svamptrådar. En enda kantarellindivid kan sträcka sig så långt som tio meter. Magiskt. Och än mer magiskt är all den potential som finns i den här undangömda världen som forskningen är relativt nyvaken kring.
I Sverige pågår sedan 2015 en nationell kartering av den svenska svampfloran. Det har visat sig att den floran är bra mycket större än man någonsin trodde. Nu höjs röster för den unika biodiversiteten under jorden som är grogrund för mycket liv.
Mer än 80 procent av jordens växter har mykorrhiza – namnet för den symbios som sker mellan svampar och växters rötter. Med hjälp av svampar kan exempelvis ett träd förstora sitt rotsystem tusen gånger. Svamparna förser träden och växterna med näring och vatten medan den i gengäld får energi i form av socker från fotosyntesen.
Svampar har en otrolig förmåga att bryta ner allt från organiskt material till cigarettfimpar och miljögifter. Det forskas bland annat i dag om hur man kan använda svampar för att avlägsna oljeutsläpp eller restaurera jordar från svårnedbrytbara bekämpningsmedel.
En färsk internationell studie visar också på hur svampvärlden årligen binder kol motsvarande 36 procent av världens årliga utsläpp, alltså mer än vad exempelvis Kina släpper ut. Svamptrådarna är alltså en imponerande kolsänka och verktyg i kampen mot klimatkrisen.
– De siffror vi har upptäckt är häpnadsväckande (…) När vi stör de uråldriga livsuppehållande systemen i marken saboterar vi ansträngningarna att begränsa den globala uppvärmningen och försämrar de ekosystem som vi är beroende av, säger Katie Field, professor i växt-jordprocesser vid University of Sheffield och medförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
Även inom psykiatrin har svamparna fått ett uppsving. Runt om i världen görs intressanta studier på hur psykedeliska ämnen som psilocybin, som finns i vissa svampar, kan användas för att behandla exempelvis ångest och depression.
Men i takt med upptäckterna kring svampvärldens unika och livsviktiga egenskaper kommer också insikterna om hur trasigt detta jordens undre väv är. Svampar och deras trådar far illa av industrijordbruk, bekämpningsmedel, konstgödsel och kalhyggen.
En uppmärksammad artikel som nyligen publicerats i både Hufvudstadsbladet och Dagens Nyheter synliggör forskning som visar att så mycket som 95 procent av matsvamparna försvinner på hyggen, där det inte lämnats kvar fröträd, efter fem år. Detta beror på att svamparna lever i symbios med träden och när träden kapas så försvinner svamparnas livlina. Gallring har visat sig bara ha en marginell effekt och hyggesfritt skogsbruk låter svampkolonierna fortsätta leva. Det är också viktigt att vi lämnar kvar äldre skog, då dessa kan föda ett större svampsamhälle under jorden.
Det tragiska är att vi redan kan ha förstört mängder av svamparter som vi inte ens upptäckt ännu. Man tror nämligen inte att mer än cirka åtta procent av alla svampar är identifierade och många lever helt under jorden. Vi kommer aldrig veta vilka egenskaper de redan utrotade svamparterna hade och vilken viktig roll de spelat i ekosystemen.
Men som tur är växer aktivismen kring ämnet och svampfloran får allt mer synlighet, också i populärkultur. Många böcker har skrivits om ämnet och den kritikerrosade HBO-serien ”Last of us” har trollbundit många med en skräckinjagande men fascinerande svampdystopi.
”Jag tror det finns många skäl till att svamp väcker så stort intresse just nu. Svamp bildar fysiska förbindelser mellan olika organismer, vilket gör den till en symbolisk organism i en tid av ekologiska kriser. En annan är att svamp lever sina liv som nätverk, vilket passar vårt nätverksorienterade samhälle”.
Det konstaterar författaren Merlin Sheldrake som skrivit den populära boken ”ett sammanvävt liv”.
Många är vi som tycker om att plocka och äta svamp. Men antagligen är det få av oss som har insikt i hur livsviktig svampens komplexa nätverk är. Låt oss sprida ordet och se till att skydda svampriket.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
