SÖK
MENY
Rätt väg att låta familjen bestämma
I höst träder en ny barnomsorgslag i kraft, som väckt ivrig diskussion i allt från lagtinget, via tidningarnas debattsidor till sociala medier. Debatten har ibland tagit sig märkliga uttryck, men det är enbart positivt att barn ska få rätt till barndagvård när de behöver det.
Barnomsorgen ändras från och med den 1 augusti på en rad punkter, dels för att anpassas till reformen av föräldraledigheterna som Finland beslutat om, dels för att anpassas till den reviderade europeiska sociala stadgan. Den senare nämnda gör att Åland nu tar bort begränsningarna i rättigheterna till barnomsorg. I dagsläget får exempelvis barn under tre år inte börja på dagis om det får ett syskon som en förälder stannar hemma med. Ett barn över tre år i samma sits får bara en halvtidsplats på dagis. I och med lagändringen tas dessa begränsningar bort och barnen får alltså vara på dagis när de behöver det.
När man i övriga Finland, på grund av sparkrav, begränsade rätten till barnomsorg 2016 så lämnades det in ett klagomål till Europeiska kommittén för sociala rättigheter, som konstaterade att begränsningen stod i strid med EU:s sociala stadga och att begränsningen dessutom var diskriminerande.
Åland ska inte riskera bli prickat för diskriminerande lagstiftning, så det är mycket bra att Åland nu ändrar på det här.
Det kan tilläggas att den planerade besparingen för staten till stora delar uteblev och 2020 togs begränsningarna i övriga Finland bort.
Vi lever i ett servicesamhälle där vi förväntar oss att få tillgång till en rad tjänster nästan dygnet runt. Det är inte bara sjukhuset och polisen som jobbar utanför kontorstider. Vi vill handla i butiken till sent på kvällen, vi vill gå på restaurang och vi vill att våra äldsta ska få hemservice även sena kvällar och nätter.
Inte heller är en riktig semester självklar för alla. De för Åland så viktiga turisterna vill också ha service och förväntar sig att turistattraktioner håller öppet hela veckan under säsongen. Turistföretagare och säsongsarbet-are får ofta se till att jobba när tillfälle ges.
Och om vi nu räknar upp yrken som gör familjelivet krångligt. Det finns även sjömän som vill bilda familj, men att kombinera yrket med småbarnsår kräver flexibilitet.
Dagens arbetsmarknad är dessutom osäker, med delade pass och korta vikariat och inhopp som kräver att arbetstagaren ”visar framfötterna” och är villig att ta pass på kort varsel. Försök kombinera det med ett jämställt föräldraskap där båda föräldrar tar ansvar och hämtar tidigt på dagis.
Och det här är bara de faktorer som syns utåt. Det finns också många faktorer som inte syns. Förlossningsdepression (depression kan också drabba den som inte fött barnet) är inget väldigt ovanligt. Generell psykisk ohälsa eller annan sjukdom är tung att bära. Arbetslöshet, ekonomisk utsatthet, närstående som kräver stöd och hjälp är andra exempel som kan göra att föräldrar får svårt att få vardagen att gå ihop.
Med dagens lagstiftning är det möjligt att barnskyddet eller enheten för tidigt stöd för familjer beviljar rätt till barnomsorg om man anser att det gynnar barnet, men det kräver att familjen ber om det eller att myndigheter griper in. Tröskeln för att be om hjälp är ofta hög, då är det bättre att familjerna själva får avgöra i vilken omfattning de behöver barnomsorg.
Om det är så att barnomsorgspersonalen anser att barnen far illa av barnomsorgen, att tiden inte räcker till, att barngrupperna är för stora eller barnen inte får sina behov tillgodosedda behöver personalen förstås slå larm. Men lösningen är knappast att ransonera familjernas behov av barnomsorg, utan att barnomsorgen får mer resurser. Kommuner får anställa fler än det minimum som lagen kräver. Det finns säkert även andra organisatoriska förändringar som barnomsorgen kan ta till för att få en lugnare tillvaro i sin verksamhet.
Vi måste våga tro att det är en ytterst marginell grupp föräldrar som inte vill sina barns bästa, och som inte vill umgås med sina barn.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
