SÖK
MENY
Rättvisa pensioner – hur avgörs det?
Det har på senare tid diskuterats en del om beskattningen av pensioner, en pensionär betalar mer i skatt än en löntagare. Men det finns också en oro för hur dagens unga får det på gamla dagar. Räcker pengarna till?
Arbetspensionerna, som täcker 90 procent av alla pensioner, bygger på avgifter som betalas av arbetsgivare och arbetstagare gemensamt. Det handlar om i runda tal 25 procent av den totala lönesumman, så det är inga småpengar. Pengarna går till pensionsförsäkringsbolag, som dels betalar ut pensioner, dels fonderar. Med allt fler pensionärer och förhållandevis färre som betalar ökar oron för att systemet inte håller i längden. Antingen måste avgifterna höjas eller så naggas fonderna i kanterna med minskad avkastning som följd.
Arbetsmarknaden – arbetsgivare och arbetstagare – har i dagarna kommit överens om en reform av systemet, en reform som Hufvudstadsbladets ledarskribent Torsten Fagerholm betecknar som halvdan. Reformen går i huvudsak ut på att pensionsförsäkringsbolagen får ta större risker än hittills vid fonderingen av pensionsavgifterna. Detta för att öka fonderna och avkastningen.
– Man nuddar inte vid själva pensionsnivåerna, skriver Fagerholm, som hade velat se mer smärtsamma reformer typ vem som ska avstå och från vad.
De som är unga i dag kommer enligt honom att få betydligt mindre valuta för sina arbetspensionsavgifter än de stora årskullarna från slutet av 1940-talet.
Borde alltså pensionerna sänkas och i så fall för vem? För alla eller bara för kommande pensionärer? Eller för dem med hög pension (som redan betalar straffskatt)? Fagerholm efterlyser rättvisa, men hur ser den ut?
Arbetspensionerna har redan dämpats i ett par omgångar sedan systemet infördes 1962. Från att först ha följt löneindex och sedan 50–50 löne- och prisindex är modellen nu 20 procent löneindex och 80 procent prisindex. Men så kom 20-talet med skenande inflation, priserna steg och arbetspensionerna följde med. Det har man nu fått bukt med, men i överenskommelsen mellan arbetsmarknadsparterna ingår möjligheten att frysa pensionerna inför framtida inflationsrusningar. Är det rättvist mot pensionärerna? Maten blir dyrare för alla när priserna stiger.
Det vi vet är att de stora årskullarna alla nu är 75+ och möjligen kunde ses som ett övergående ”problem”. Men vi vet också att vi lever allt längre. De som föds i dag väntas leva 10 år längre än de som föddes för 50 år sen. Logiken säger att pensionsåldern behöver höjas och en höjning är på gång. För dem som är födda 1962–1964 är den lägsta pensionsåldern 65 år. Är man född senare bestäms pensionsåldern av den förväntade livslängden. Räcker det? Notera att det är tillåtet att arbeta också efter uppnådd pensionsålder. Det är rentav önskvärt, sett till pensionssystemet.
Själva pensionen, det belopp man lyfter, är 1,5 – 1,7 procent av löneinkomsterna från det man fyllt 17 år. Det är så systemet ser ut i dag. Hög lön ger hög pension och tvärtom. Rättvist?
Att antyda att dagens pensionärer förstör för kommande generationer är litet olustigt. Dagens pensionärer har varit med från början och byggt upp de pensionsfonder på i dag 255 miljarder euro som är tänkta att trygga också framtida pensioner.
Och – som det tidigare har påpekats, rentav påtalats – en pensionär betalar rätt mycket mer i skatt än en löntagare, inte på grund av högre skatteprocent utan på grund av lägre avdrag. Det bidrar inte till högre pensioner men är kanske till nytta på annat håll i samhället.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
