SÖK
MENY
Regering med brist på empati?
Finland och Åland ska i fyra år framåt leva med en regering – om den håller ihop – som inte i första hand utmärks för människovänlighet. De som bor här ska vara till nytta för landet, inte en belastning.
Om man klarar sig utan att jobba så jobbar man inte, resonerar Petteri Orpos regering. Alltså skär man ner på arbetslöshetsersättningen, bostadsbidraget och utkomststödet. De som får utkomststöd ska minskas med hälften. Bara så där? De är nu cirka 400 000. Alltså ska 200 000 av dem få ett arbete som de kan leva på. Bra för dem, om det lyckas.
Bostadsbidrag beviljas inte om man har tillgångar på mer än 10 000 euro. Vad menas med tillgångar? Räknas bil som tillgång? Om man tillfälligt hamnar på obestånd, måste man då sälja stugan i skärgården som man ärvt för att sen, när man kommer på fötter igen, inte ha någon plats att åka till?
Antalet kvotflyktingar halveras och så skriver regeringen att invandrare inte har samma rätt till socialskydd och sociala förmåner som fast bosatta. Vad avses med invandrare i det här fallet? Var går gränsen mellan invandrare och fast bosatt?
Migrationsverket betecknar i sin statistik folk med utländsk bakgrund som invandrare. På Åland är runt 20 procent av befolkningen invandrare, alltså födda utomlands. Man kan förmoda att ”invandrare” i regeringsprogrammet avser flyktingar, men bra låter det ändå inte. Flyktingar är också människor.
Biståndet ska skäras ner. Det sägs inte med hur mycket, men måste för Sannfinländarna vara kontraproduktivt. Bistånd går ut på att hjälpa folk på plats, alltså minska flyktingströmmen. Och flyktingar är det man absolut inte vill ha till landet. Vi har det ju så fattigt i Finland, vi har inte råd i detta världens lyckligaste land!
Vad mer? Regeringen Orpos program har betecknats som mycket bra för Åland. Sjöfartsstödet bibehålls, kommunikationen mellan myndigheterna ska ske på svenska – i och för sig inget nytt, men teori och praktik har inte följts åt alla gånger – och arbetet med en ny självstyrelselag ska fortsätta.
Mycket av skrivningarna har vi riksdagsledamoten Mats Löfström att tacka för, vilket också statsvetaren Göran Djupsund säger i en intervju i Nya Åland.
Men så har vi en sannfinländsk justitieminister, Leena Meri, som inte ser Åland som sitt skötebarn. Hon tycker Åland har det för bra och ville nyligen minska den så kallade klumpsumman med 100 miljoner euro. Det är inom Justitieministeriet det praktiska arbetet med självstyrelselagen utförs. Vi vet av erfarenhet att tjänstemännen där är klart restriktiva när det gäller att överföra beslutanderätt till Åland. Med en minister som inte pushar på lär det inte bli lättare. Men det kanske är för tidigt att måla fan på väggen.
Ytterligare en sak, som inte har med regeringen att göra, men nog med hur vi bär oss åt mot varandra.
Ny talman är sannfinländarnas Jussi Halla-aho. Talmannen är samtidigt högst i rang efter presidenten och representerar hela riksdagen. Det är med andra ord en person man borde kunna hysa viss aktning för.
Den nyvalda talmannen dömdes 2019 av Högsta domstolen för brott mot trosfriden och hets mot folkgrupp. Någon kanske ser det som en ungdomssynd. Den 35-åriga nyblivna filosofie doktorn Halla-Aho skrev i en blogg 2008 att islam stöder pedofili och att det är ett genetiskt eller nationellt drag hos en grupp invandrare från Afrika att råna förbipasserande och snylta på skattemedel. Två år tidigare hoppades han i sin blogg att ”vänstergröna världsförbättrare” och deras väljare skulle våldtas.
När en sannfinländare i riksdagen för några år sen såg invandrare som en invasiv art så försvarade Halla-Aho sin partikamrats rätt att uttala sig som han gjorde.
Går det att hysa aktning för denna nästhögsta företrädare för Finlands folk?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
