SÖK
MENY
Reservistmarsch brytningsskede för Åland
En militärt klingande marsch på 25 kilometer genom Mariehamn. Tycka vad man vill om reservisternas nya sammanslutning på Åland, men föreningens första aktivitet i helgen är ändå en symbolisk brytpunkt i landskapets demilitariserade historia.Det skiftet syns även i den allmänna opinionen.
Tidigare kunde läsare kontakta Nya Åland och vara upprörda över militära fartyg som siktats, försvarsmakt som på något sätt varit för synlig eller utspel från Finland om skyddet av Åland. Nu är det inte per automatik alltid upprörda känslor gällande allt som har med militär och försvar att göra. Även ålänningarna själva är mer praktiskt engagerade än någonsin. Det märks inte minst i etableringen av den nya reservistföreningen som gjorde sin första marsch i helgen.
”Folk tittade, vinkade och gav tummen upp och bilar tutade. Det var kul.”
Det säger Jonas Back, som är en av initiativtagarna till Ålands reservistförening som hade sin första aktivitet i helgen, en 25 kilometer lång marsch genom staden. En marsch som tydligen emottogs positivt av allmänheten man stötte på. Det är inte sagt att det skulle ha varit lika väl emottaget för ett par år sedan. Men då var det världspolitiska läget ett annat och det märks att ålänningarnas attityder till försvar och militär har ändrats sedan Rysslands invasion av Ukraina.
För det är inte bara aktiviteter på hemmaplan som lockar. I maj ordnas Försvarsutbildningsföreningen MPK:s frivilliga soldatgrundkurs i Säkylä utanför Björneborg. Det finns 70 platser och av dem är åtminstone hälften ålänningar. Kari Rönnqvist, som är utbildningschef på MPK, menar att det handlar om ett generellt större intresse för att förbereda sig för en ny verklighet. Han tror speciellt ålänningarna fått nyfunnet intresse för föreningen på grund av det politiska omvärldsläget.
Men det har inte varit en smärtfri resa till detta nya läge där vi har reservistmarscher och drösvis med ålänningar som deltar i försvarsutbildningar. Speciellt bildandet av reservistföreningen har många sett som både symboliskt och praktiskt problematiskt. Initiativet till föreningen togs redan för två år sedan, då för att skapa möjligheter att få tävla i en viss gren av sportskytte. Men med tanke på tidens oroligheter såg den grundande trion att det fanns behov av en reservistverksamhet med bredare försvars- och beredskapstema.
Alla tyckte dock inte som dem och det senaste året har kantats av mycket skriverier om föreningens vara eller icke-vara. Inte var det heller helt klart om den ens fick lagligt existera på fredens öar. Efter flera månaders väntan fick grundarna dock i slutet av förra sommaren klartecken både från Försvarsministeriet och ämbetsverket. Ministeriet konstaterade att konventionerna om Ålands demilitariserade och neutraliserade status inte är tillämpliga på privatpersoner och privata föreningar så länge de inte har någon direkt koppling till försvarsförvaltningen.
Skriverierna har inte bara existerat på Åland, utan även riksmedia fick snabbt upp ögonen för det nyvakna militära intresset på Åland och i ljuset av Nato-diskussioner och kriget i Ukraina har Åland, dess försvar och demilitarisering åtnjutit stort medialt utrymme. På gott och ont.
Enligt Back mest på gott dock.
”Det är ju orättvist på så sätt att Åland ofta beskylls för att vara nån slags fripassagerare i en fråga som man inte kan styra över. Och att det nu synliggörs att det finns intresse här, större än någonsin, i en fråga som många tycker är viktig”
Även politikern Sandra Listherby, en av riksdagskandidaterna och en av ålänningarna som deltar i försvarskursen i maj, tycker det är bra att ålänningarna visar intresse för både kursen och viljan att stärka försvaret på olika sätt. ”Det ger positiva signaler till Finland om Ålands delaktighet och eget initiativ till ansvar.”
Men samtidigt höjs det röster i Finland om att avskaffa Ålands demilitarisering. Att trappa upp försvarstänket på Åland kan understöda en sån tongång, vilket kan ha stora konsekvenser för fredens öar. Det anser bland annat yrkesmilitären ”Eric” som Nya Åland intervjuade när reservistföreningen grundades. Han tog kontakt med Nya Åland för att understryka hur viktigt det är att trycka på för fred, på alla fronter, speciellt på Åland som profilerat sig också internationellt i frågan.
”Att rusta för försvar, att oroa sig och att förbereda sig militärt är negativ energi. Jag förstår att man kan vara rädd med allt som händer i världen, men vi måste försöka ta oss bort från det eftersom vi blev mer rädda ju mer vi agerar på rädslan. Låt oss istället säga till våra politiker att vi vill ha fred.”
Men det är svårt att inte vara rädd i dagens säkerhetspolitiska läge. Och att vilja vara förberedd om något händer.
Inför Finlands Natoansökan förekom diffusa hot från Ryssland om bland annat militärtekniska åtgärder, militärbaser vid östgränsen och hybridattacker. Och det går inte att blunda för att Åland är farligt militärstrategiskt placerat. Hela Norden och Europa har ändrat sitt säkerhetspolitiska tänk, försvarsanslagen höjs och den militära upprustningen eskalerar.
Mycket av vad som händer idag vore otänkbart bara för ett par år sedan, så även en reservistmarsch genom Mariehamn som möts med vinkningar och glada tillrop. Det är nya tider, det kan konstateras, även för fredens öar. Tiden får utvisa om det är på gott eller ont.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
