SÖK
MENY
Så kan du genomskåda påverkanskampanjerna
Påverkanskampanj och hybridkrigföring har blivit modeord med breda definitioner. I vissa fall är det lätt att genomskåda, i andra fall betydligt svårare.
Men det bästa vi kan göra för att skydda oss är att ha ett kritiskt förhållningssätt. Då underlättar det att förstå varför budskapen ser ut som de gör.
För ett par veckor sedan berättade Nyan om ett inslag i den ryska statstelevisionen som spelades in i samband med president Alexander Stubbs besök på Åland. Inslaget ger sken av ålänningarna vill behålla demilitariseringen som en motståndshandling mot Finlands Natomedlemskap. Där påstod också en rysk medborgare att han hade blivit misshandlad i sitt hem av ukrainska flyktingar. Enligt Hufvudstadsbladet som intervjuade polismästare Johan Pawli är ärendet nedlagt.
Sådana här inslag passar, enligt experter som Nya Åland har pratat med, in i narrativet som Ryssland vill förmedla. Enligt Jukka Savolainen, på det internationella centret för hybridkrigsföring, finns det tre målgrupper: den ryska, den lokala och länder utanför västvärlden som får en del av sin världsbild genom rysk massmedia.
Nyan kunde i förra veckan också berätta att det ryska intresset för Åland har ökat markant de två senaste åren. Enligt Jussi Lassila, Rysslandsvetare vid utrikespolitiska institutet, har flera nyheter dykt upp bara de senaste dagarna. Bland annat påstås att Åland kan användas som en militär flygbas och att Finland tvingades låta Åland ingå i militäralliansen.
Utrikesministeriet och skyddspolisen gör bedömningen att det rör sig om en så kallad påverkanskampanj. Och president Stubb uttalade sig förra veckan om inslaget: ”Som tur är har vi en befolkning som förstår ändamålet med rysk propaganda av det här slaget. Jag är inte desto mer orolig”.
Presidenten har rätt. Men för att förstå ändamålet underlättar det att också förstå syftet med propagandan.
Även om vi kanske kan skrocka lite åt märkliga påståenden i rysk stats-tv så är påverkansförsöken inte alltid lika klumpiga. Den senaste tiden har debattredaktörer i Svenskfinland diskuterat granskningen av insändare. Flera finlandssvenska medier, också Nya Åland och tidningen Åland, har publicerat åtminstone en text där avsändaren i efterhand inte har gått att hitta i verkligheten.
Just i det här fallet var skribentens budskap att laxfisket har förbjudits i Finland på grund av Sverige. Svenska medier har råkat ut för liknande. I programmet Medierna berättades det i somras om insändartexter där avsändaren inte gick att spåra. I ett av fallen använde skribenten fredsargument för att den militära närvaron på Gotland inte skulle öka. Det kan tyckas vara oskyldiga påståenden som inte påverkar geopolitiken. Men David Lindahl, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, förklarade att syftet kan vara att skapa illusionen av en folkopinion. Om skribenterna lyckas få texter med ett liknande budskap publicerade tillräckligt många gånger kan det se ut som en verklig åsikt i samhället, då blir det lättare att övertyga andra.
Ett annat aktuellt exempel kan hämtas från i våras när flera medier berättade att Ryssland ville flytta gränsen i Östersjön. Så stod det nämligen på den ryska regeringens hemsida. Trots ihärdiga förnekanden spreds en oro – är det här den första aggressionen riktad mot Natolandet Finland? Sedan hände inget mer. Men det räckte för att skapa reaktioner. Charly Salonius-Pasternak, expert på försvarspolitik vid Utrikespolitiska institutet, tyckte att Finland underreagerade och hoppades att vi skulle skicka militärfartyg till gränsen.
De här exemplen skiljer sig åt i både utförande och budskap. Men syftet är det samma: att skapa reaktioner. Ett gott råd vad gäller alla typer av påverkansförsök är att först fråga sig vilken reaktion de är tänkta att skapa, och sedan göra tvärt emot.
Det bästa vapnet mot påverkansförsök är källkritik, och den bästa ammunitionen är välinformerade medborgare.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
