SÖK
MENY
Så monteras skärgårdskomforten ner
Första turerna med Mergus på tvärgående linjen är avklarade. Kritiken är stor.
Man kan fråga sig om det var värt för landskapet att spara in 1,74 miljoner för att få en färja som ingen verkar vara nöjd med.
Inga toaletter i sittsalongen, inga skötbord, ingen möjlighet att värma mat, bristande anpassning för personer med rörelsenedsättning, branta och oskyddade trappor, brist på bord och vågor som skvalpar upp och stänker över bilarna på det öppna däcket. Detta på en tur som tar cirka två timmar.
”Skamligt” och ”Skandal”. Så lyder några av omdömena i Facebook-gruppen Skärgårdstrafikens framtid som går het med Mergus-inlägg efter jungfruturen i helgen. Det är ingen nyhet att kritiken haglat över valet av den öppna flakfärjan sedan upphandlingen blev klar tidigare i år. Men det verkar som att verkligheten blev ännu sämre än vad passagerarna och skärgårdsborna hade tänkt sig. Det var måhända en billig lösning för landskapet, men det är en inbesparing som nu ser svår ut att försvara.
Sedan 2015 har J/L Shippings Odin trafikerat tvärgående linjen. I torsdags avtackades rederiets fartyget då nästan 70 personer dök upp.
– Roligt att så många kom för att visa sin uppskattning för den fantastiska besättning som under alla år funnits ombord. Vi alla önskar förstås att Odin fått fortsätta men nu blir det tyvärr inte så, säger vice fullmäktigeordförande Gun-Mari Lindholm som var med under kvällen.
När det blev känt tidigare i år att Odin skulle ersättas av EW Finlands Mergus skrev 368 personer på en namnlista för att protestera mot bytet.
Orsaken till att Odin fick gå och Mergus sattes in istället var för att EW Finland gav ett lägre anbud på trafiken. Landskapsregeringen fick in tre anbud från EW Finland, Kymen Saaristoliikenne och J&L Shipping. EW Finland Oys anbud var förmånligast med ett jämförelsepris om 1 443 000 euro per år. Kymen Saaristoliikennes anbud var 1 688 250 euro och J&L Shippings anbud var 1 732 500 euro per år. I jämförelsetalet ingår också bränsleförbrukningen.
Den totala skillnaden i pris mellan det lägsta och högsta anbudet var alltså cirka 1,74 miljoner euro. En förbluffande stor inbesparing som fick många att fundera över hur pass tydliga och noga landskapsregeringen faktiskt var i sina uppställda krav.
Enligt infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) var kraven ”i stort sett desamma” som förra gången. Men hur kunde det då sluta med en öppen flakfärja med bristande passagerarkomfort? Fraktkapaciteten på Mergus är också nästan halverad från Odin. Skärgårdsinvånare har i flera omgångar bett om att få vara med och utforma upphandlingskrav så att färjorna passar passagerarnas behov.
–De borde varit uppställda på ett sånt sätt att det finns en färja som är täckt, har hiss och salong dit man kan ta sig med både familjer och som äldre. Och ett sånt fartyg som kan trafikera säkert och pålitligt i öppna vatten, säger Lindholm i en intervju efter att protest-namnlistan publicerades i mars i år.
Skärgårdsbor själva spekulerar i om Mergus är ett led i att strypa tvärgående, att göra det mindre attraktivt för folk att ta den och på så vis få statistik som leder i bevis att linjen kan läggas ner. Knappast är det ett så kalkylerat och långsiktigt motiv bakom upphandlingen, men det visar på ett farligt urholkat förtroende för landskapsregeringen i skärgården.
Tidigare i år gick nästan hela oppositionen, minus Åländsk demokrati, ut i gemensam kritik mot landskapsregeringens skärgårdstrafikpolitik. Mergus-upphandlingen var då det sista strået i en radda av dåliga beslut, haverier och bristande helhetssyn. Att Mergus-upphandlingen sparade landskapet 1,74 miljoner är visserligen en ekonomisk fjäder i hatten, men det är en klen tröst för passagerare som inte kan byta blöja på sina barn, inte har matbord att sitta vid, får sina bilar överösta av vågor och knappt kan ta sig upp för rampen till containern designad för personer med rörelsenedsättning.
Mergus är det senaste ledet i en nedmontering av skärgårdstrafiken. Hur låga kommer anbuden vara nästa gång? Hur ska övriga aktörer kunna konkurrera med så här låga bud om inte bättre och tydligare krav ställs? Kommer vi stå inför en situation om några år där flera aktörer satts ur spel och valmöjligheterna icke-existerande?
I ett svar till Kumlinge kommun skriver landskapsregeringen att ”krav på ökad komfort skulle minska anbudsgivares antal och leda till högre pris på anbuden”. Jonä. Det gäller tydligen att spara där man kan – och det är tydligt att det är på skärgårdskomforten.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
