SÖK
MENY
Samexistens på litteraturfältet?
Oro över att det massiva genomslaget för ljudboken och strömningstjänsterna håller på att äta upp litteraturmarknaden – och därmed ta död på den fysiska boken – har uttryckts på det litterära fältet.
Men med rätt villkor finns det goda förutsättningar för en samexistens som snarare kan berika än försvaga bokbranschen och litteraturen.
Ljudboksboomen är visserligen ett globalt fenomen, men ingenstans märks den lika tydligt som här i Norden. En starkt bidragande orsak är den abonnemangsbaserade affärsmodellen som nordiska strömningsjättar som Storytel och Bookbeat använder sig av och som dominerar ljudboksmarknaden fullständigt. Modellen är densamma som strömningstjänster som Spotify och Netflix begagnar: för en nätt månatlig summa får konsumenten i princip obegränsad tillgång till hundratusentals boktitlar, bara ett par knapptryck bort.
Ljudbokens popularitet märks också tydligt i den årliga bokförsäljningsstatistiken, som tas fram gemensamt av Svenska förläggareföreningen och Svenska bokhandlareföreningen: förra året strömmades 36,6 miljoner ljudböcker i Sverige, vilket är mer än 2,5 gånger så många jämfört med fem år tidigare. Förra året såldes samtidigt 22,9 miljoner tryckta böcker i Sverige. Från år 2018 har också abonnemangstjänsternas marknadsandel av bokförsäljningen i ekonomiskt värde fördubblats, från 15,5 procent till 31,7 procent förra året. Statistik från Finlands förlagsförening visar en ännu brantare utvecklingskurva här: marknadsvärdet av strömmade ljudböcker har nästan fyrfaldigats de senaste fyra åren, och den strömmade ljudbokens marknadsandel har också här fördubblats och låg förra året på hela 40,5 procent.
Den här utvecklingen har under de senaste åren gett upphov till en hel del oro för den tryckta bokens snart förestående död. Farhågorna har emellertid – till all lycka – visat sig vara alltför alarmistiskt formulerade. Visserligen har försäljningen av fysiska böcker minskat något under de senaste åren både i Sverige och Finland, men sett till marknadsandelar utgör den fysiska boken fortsättningsvis den det klart största och viktigaste bokformatet i båda länderna. Den minskade försäljningen av fysiska böcker är heller inte tillnärmelsevis lika stor som den ökande strömningen av ljudböcker, vilket innebär att bokbranschen som helhet befinner sig i tillväxt snarare än minskar i båda länderna. Mycket tyder alltså på att ljudboksmediet fångar upp nya läsargrupper, som på grund av tidsbrist eller andra orsaker sällan eller aldrig läser fysiska böcker. Det visar inte minst litteraturforskarna Sara Tanderup Linkis och Julia Pennlerts enkätundersökning i studien ”En helt annan upplevelse. Ljudbokens band till sina läsare” (2022), där merparten av respondenterna bland ljudboksanvändarna ”betonar möjligheten att ägna sig åt andra aktiviteter medan man lyssnar”. Litteraturforskaren Karl Berglund, aktuell med sin nya, stora studie Reading Audio Readers. Book Consumption in the Streaming Age (2024), ser också att många ljudbokslyssnare har på en ljudbok i bakgrunden eller i lurarna medan de gör någonting annat, medan andra ”lyssnar på ett sätt som liknar traditionell bokläsning”.
Även om en del vana bokläsare alltså troligtvis bytt format och i dag lyssnar mer på ljudböcker än läser fysiska böcker, tycks ljudboken snarare konkurrera med andra ljudmedier som radio, poddar och strömningstjänster för musik, som Berglund antyder. Och kanske också med olika slag av skärmanvändning, kan tänkas.
Men allt är inte frid och fröjd. Medan det totala försäljningsvärdet på litteratur ökat med åtta procent i Finland de senaste åren, och parallellt med den pågående ljudboksboomen, visar en undersökning av Finlands författarförbund och Finlands facklitterära författare att författarnas inkomster har minskat drastiskt.
Enligt författaren Maria Turtschaninoff beror det just på sättet vi konsumerar böcker på via strömningstjänsterna:
–Ljudbokstjänsterna håller hela industrin som gisslan. Det finns väldigt många människor som får en heltidsutkomst från litteraturen, medan författarna av litteraturen inte hör till dem, säger Turtschaninoff i en intervju med Svenska Yle (29.9.2023). Problemet handlar till stor del den låga ersättningen som ljudboksströmningarna genererar, där medianersättningen per lyssning är 0,53 cent för skönlitterära författare och 0,43 cent för facklitterära författare. Det här kan jämföras med författarnas medianersättning för fysiska böcker som ligger på cirka 3 euro per såld bok. Regeringens planer på att höja bokmomsen i Finland från 10 till 14 procent (i Sverige ligger bokmomsen på 6 procent) riskerar att slå ytterligare mot författarnas prekära situation, och att staten skulle få betydligt mer i ersättning (cirka 4,20 euro) per såld fysisk bok än författaren i fråga.
– Där slår man nog helt mot fel område. Det finns mycket nu som jag tycker att underminerar läskunnigheten och vår kultur överlag. Man talar hela tiden om hur viktigt det är att få barnen att läsa mera. Att samtidigt nedvärdera litteraturen, höja momsen, och en massa andra saker som slår mot just det litterära fältet är verkligen inte rätt sätt att göra det på, säger Turtschaninoff.
Samtidigt måste ersättningssystemet för ljudböcker ses över och omförhandlas mellan bokförlag, författare och strömningstjänster. Författare måste naturligtvis kunna försörja sig – utan författare, ingen litteratur. Med ett rimligare ersättningssystem – och behållandet av en rimlig momssats – tycks förutsättningarna för ett samexisterande av strömmade ljudböcker och fysiska böcker däremot te sig goda, där ljudböckerna snarare än utarmar litteraturen kan generera nya läsargrupper som i vissa fall kanske också finner vägen till den fysiska boken.
