SÖK
MENY
Sans och balans behövs i debatten om skärmarna
Snart kan Åland ha rekommendationer för hur mycket skärmtid barn och unga ska ha, precis som i Sverige.
Det är bra. Men det viktigaste är inte exakt hur länge barnen ska få sitta vid skärmen, det viktigaste är vad de får göra i stället.
Den svenska Folkhälsomyndigheten presenterade i veckan nationella rekommendationer för hur många timmar per dag barn och unga kan tillbringa framför en skärm. Också på Åland är frågan aktuell. I höst ska ett förslag på åländska rekommendationer lämnas över till landskapsregeringen. De kommer troligtvis att ta modell av de svenska. Därför tar vi dem i korthet:
– Barn under två år ska helst inte ha någon skärm alls.
– Barn mellan två och fem borde använda skärmar max en timme om dagen.
– För barn mellan sex och tolv år gäller två timmar om dagen, upp till 18 år är det tre timmar per dag.
Med skärm menas i det här fallet digitala medier (inklusive sociala medier), videotjänster, spel och ”annan visuell underhållning”. Skärmtid omfattar i det här sammanhanget varken läsning eller skolarbete.
Rekommendationerna är inte okontroversiella. Kritiker menar att myndighetsbeslut för skärmtid inte behövs. En del av kritikernas argument är lätta att avfärda, som att föräldrarna minsann vet bäst själva. Rekommendationer finns inom en rad olika områden: till exempel mat, motion och vilka vacciner vi ska ta. Det betyder inte att alla har exakt samma behov eller att alla följer råden till punkt och pricka.
Att däremot redogöra för kunskapsläget och ge stöd till de som finns i barns och ungdomars närhet är välkommet, speciellt eftersom det inte bara är föräldrar som styr barns vardag. Till exempel skolor och daghem kan behöva ändra sina arbetssätt om även lokala rekommendationer finns.
Det mesta pekar dessutom på att det är vettigt att minska skärmtiden, speciellt för unga människor. Enligt Hugo Lagercrantz, professor emeritus i barnmedicin, påverkar skärmtiden unga hjärnors själva nervkopplingar. Om nervbanorna inte underhålls blir de sämre, vilket märks även i en fullvuxen hjärna.
Vad gäller det snabba scrollandets effekter på dopaminnivåerna tycks experterna också vara överens. I en artikel på Svenska Yles hemsida säger Nina Sajaniemi, neuropsykolog och professor i pedagogik vid Östra Finlands universitet, att dopaminpåslaget från sociala medier-användande påminner om det som sker i hjärnan när någon tar kokain.
Med det sagt finns också kunskapsluckor. Och det gäller att inte förväxla samband och orsakssamband. Till exempel använder de som mår psykiskt dåligt skärmar i större utsträckning. Men det är inte helt klarlagt att de mår psykiskt dåligt för att de använder skärmar, eller om det är tvärtom. Det är en viktig skillnad.
”Sambanden är komplexa och det är ofta svårt att avgöra och identifiera exakta tidsgränser för när användningen blir problematisk och ger negativa hälsokonsekvenser”, skriver den svenska Mediemyndigheten i sin sammanställning som delvis ligger till grund för Folkhälsomyndighetens linje.
De viktigaste råden från Sverige handlar dock inte om hur många timmar per dag skärmen ska vara framme, utan vad som ska ha företräde: ”digitala medier ska inte tränga undan sömn, fysisk aktivitet, relationer, måltider och skolarbete”. Och föräldrar ska tänka på att den egna tiden framför skärmen påverkar både samspel mellan förälder och barn samt barnets egen skärmtid.
Eller som Hugo Lagercrantz uttrycker det: en förälder kan inte sitta med sin telefon och säga åt sin treåring att lägga undan skärmen.
Det är förstås lättare sagt än gjort. Förr stod vi i kö på banken, skrev brev, läste tidningen och bläddrade i kokboken. Nu ser allt det likadant ut: en vuxen med näsan i en skärm. Det är sådant som hör till och måste göras, men för ett barn som vill leka eller en ungdom som vill prata gör det ingen skillnad om det är banken eller Instagram på skärmen.
Att i alla fall försöka minimera den egna skärmtiden är det bästa sättet att göra sig tillgänglig för sin omgivning. Och sannolikheten att du spontant hittar på något roligt med barnen eller barnbarnen ökar markant om du själv har lite tråkigt.
Rekommendationerna är bra. Speciellt om du läser dem på rätt sätt, inte fäster för stor uppmärksamhet vid exakta timmar och tänker mer på vilken förebild du vill vara.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
