Sista chansen för en åländsk EU-plats?
Det finns många bra argument varför Åland skulle få en egen plats i Europaparlamentet.Frågan är om det spelar någon roll.
Senaste försöket att göra Åland till en egen EU-valkrets var när 13 finländska platser blev 14 efter det brittiska utträdet. Nu finns ett förslag om att utöka EU-parlamentet med 11 platser. Om, detta är ännu ett om, ett tillfaller Finland kan det mycket väl sista chansen för Åland att säkra en egen stol.
I samband med EU-inträdet fråntogs Åland beslutsrätt som vårt självstyrande område inte har fått någon kompensation för – till skillnad från de parlament som faktiskt har representation i EU. Beslut som fattas i EU påverkar oss, rimligtvis borde vi kunna påverka EU i formella omröstningar och inte bara genom nätverkande.
Flera finländska regeringar har varit försiktigt positiva. Tidigare statsminister Matti Vanhanen har sagt att Åland borde ha en egen plats. Riksdagens grundlagsutskott har rent juridiskt gett förslaget om två finländska valkretsar grönt ljus. Det finns alltså inga juridiska hinder för att Åland får sin parlamentsplats.
I gårdagens Nyan jämförde riksdagsledamot Mats Löfström Ålands fall den tysktalande minoriteten i Belgien vars befolkning ungefär motsvarar vår. De har en plats. Även Grönland som fick välja egna parlamentsledamöter – innan ön lämnade unionen på grund av fiskerikvotsbråk på 80-talet – borde kunna inspirera våra riksdagsledamöter.
Alla är bra argument. Tillräckligt bra för att Åland skulle få den femtonde platsen, om en sådan blir aktuell. Det påverkar dessutom inte den befintliga kvoten för de finländska partierna vilket borde kunna läggas i pluskolumnen.
Tyvärr räcker det knappast. För om den politiska viljan saknas så spelar resten ingen roll. Och precis så verkar det vara. Igen.
I gårdagens Nya Åland publicerades en intervju med partiordförande för SFP Anna-Maja Henriksson om den potentiella öppningen för en åländsk EU-plats. ”Vi medverkar gärna i en process där man ger Åland större möjligheter att få en egen plats, men än så länge har det inte varit väldigt lätt i internt i regeringen att nå speciellt stort samförstånd kring det här”, sade hon.
Enligt Henriksson togs frågan i regeringsförhandlingarna inte upp på ”ordförandenivå” och den finns inte med i regeringsprogrammet.
Inte i regeringsprogrammet, ingen samsyn.
Och trots SFP:s intellektuella akrobatik för att hålla regeringen intakt så vilar samarbetet på skakig grund. Också det talar emot en åländsk plats. Det som nu förverkligas av regeringen Orpo lär vara det som är överenskommet och står i programmet. Att SFP skulle försöka driva igenom nya förslag blir därför ännu mindre troligt.
Om Finland får en plats till underlättar det dessutom för alla finländska partier att mandatet inte knyts till Åland. Då är platsen fri att konkurrera om nationellt. Riksdagspartiernas inställning till den åländska platsen lär till stor del handla om valmatematik och möjligheten att öka sitt eget inflytande. Att då ge bort en av femton nationella platser till en halv procent av befolkningen verkar tyvärr ytterst osannolikt.
Hur bra argument vi än har.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.